Ledare: Regimmedia får skärpa sig
Vi hade helt enkelt en ”regimmedia” som höll hårt i sitt monopol över TV- och radiosändningarna och staten satte glatt folk i fängelse som utmanade denna maktens kontrollhöjd.
Min ilska har med åren dämpats något. Bland annat därför att vi nuförtiden – trots idoga försök från vissa partier att stoppa utvecklingen – blivit befriade från överhetens pekpinnar. Tack vare den tekniska utvecklingen och profitsökande entreprenörer kan vi kolla på allsköns TV-program och lyssna till vad slags musik vi vill.
Äntligen frihet!
Sedan har mina fördomar mot regimmedia också mildrats av en mer grundläggande kännedom om hur det fungerar. Mediefolk i allmänhet är inga översittare, gillar den frihetliga utvecklingen, trots att det utsätter alla för hård konkurrens.
Arbetsvillkoren försämrats för public service. Förr kunde de stänga butiken framåt kvällen och gå på krogen. Nu trummas de fram i etern 24-7 med stenhårda krav på att leverera intresseväckande nyheter. Det har gjort mediebranschen tuff.
Således. Jag har fortfarande en fördom mot regimmedia och även om jag anser att public service behövs – och ska ha rejält med resurser – så tror jag också att det är en verksamhet som måste hållas hårt av oss skattebetalare.
”Jag har fortfarande en fördom mot regimmedia och även om jag anser att public service behövs – och ska ha rejält med resurser – så tror jag också att det är en verksamhet som måste hållas hårt av oss skattebetalare.”Stig-Björn Ljunggren
De är till för oss, inte vi för dom. De ska vara i allmänhetens tjänst, så gott det går.
Jag måste erkänna att jag trillade in i mina gamla fördomar när jag hörde att radion felaktigt översatt uttalanden av kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Sveriges Radio lät ordet ”islamister” bli översatt med ordet ”muslimer”.
En del annat liknande ”slarv” börjar nu uppdagas från annat håll.
Ingen tror att detta är ”misstag”. Det återstår i så fall att visa. Vad ansvariga nu får göra, är att undersöka om det funnits en systematisk förvanskning av översättandet och om det gjorts med tydliga politiska tendenser från aktivister.
Detta handlar inte bara om hur ord översatts, utan också hur referaten utformats.
Det är bara att låta någon oberoende aktör gå igenom materialet.
Ett viktigt argument för att göra detta är att vi just nu befinner oss i en politisk situation där allt fler ifrågasätter public service verksamhet. Det återspeglas inte bara i att det som hänt väcker alla möjliga mer eller mindre kufiska fantasier om hur infiltrerat regimmedierna är av diverse fundamentalister, knallpulverrevolutionärer och illasinnade politiskt korrekta virrhjärnor. Vi kan också se det på att företrädare för public service, från chefsnivå ner till basverksamheten, lider av oerhört dåligt självförtroende.
Kanonaden av kritik har börjat verka. Förvisso kan public service trösta sig med att det folkliga förtroendet för dem fortfarande är högt. Men hur ser det ut framöver om skandaler av den här arten viftas bort att de ansvariga?
