Ledare: Samtidigt här i Blekinge
Vi fick bekräftat att Sverige och Storbritannien skrivit på en ny solidaritetsförklaring, vilket innebär en högtidlig försäkran om att vi ska stötta varandra i händelse av krig, kris och katastrof.
Eller i den situation som är: Britterna lovar att backa upp oss om det uppstår trubbel med ryssarna under den känsliga period som uppkommer mellan att Sverige söker medlemskap i Nato och att vi faktiskt blir det.
En motsvarande garanti utfärdas också till Finland.
Därmed är en av stötestenarna för ett svenskt medlemskap definitivt undanstökat. Nu återstår egentligen bara att socialdemokraterna ska sätta ner foten, vilket vi räknar med att det sker i helgen.
Det enda riktigt spännande verkar vara hur partiet ska lägga upp detta förmodade ”ja till Nato”. Vilka blir argumenten? Kommer det att ske i ett större sammanhang där ett ja villkoras eller bakas in i någon form av paket?
Om partiet säger ja, innebär det också att det krav på stor konsensus som Nato kräver för medlemskap att ha säkrats.
Under tiden, vad hände här hemma i Blekinge?
Ja, socialdemokraterna i regionen skrev här i Sydöstran om vad de vill göra för att förbättra välfärden. Exempelvis insatser för kortare vårdköer, förbättra arbetsmiljön för de anställda inom vården, fria resor för barn under sommarlovet och försöka fixa ett ”Seniorkort” för att underlätta för de äldres resande.
Som påpekas i deras artikel är det oacceptabelt att Blekinge inte uppfyller vårdgarantin om tiden mellan första besök, operation och behandling. Exempelvis är tiden mellan en cancerdiagnos och åtgärder livsavgörande. Måste fixas!
Och socialminister Lena Hallengren besökte Karlskrona. Hennes politikområde är centralt för socialdemokratins valprogram. Partiet vill prata om behovet att återta den demokratiska kontrollen över välfärden, om att exempelvis lagstifta så att inga patienter ska kunna tränga sig före i kön till offentligt finansierad vård, förhindra en fortsatt privatisering av vården.
Socialdemokraterna vill inte, som Hallengren sagt, att det blir med sjukvården som med skolan – bolagen som driver skolor ska inte kunna välja elever, och därför ska inte helle vårdbolag kunna välja patienter.
Men det mesta av välfärdsdebatten hamnar i bakgrunden för den stora snackisen Nato. Det är också så som valrörelsen riskerar att bli – att viktiga frågor om välfärden trängs undan för säkerhetspolitik.
”Men det mesta av välfärdsdebatten hamnar i bakgrunden för den stora snackisen Nato. Det är också så som valrörelsen riskerar att bli – att viktiga frågor om välfärden trängs undan för säkerhetspolitik.”Stig-Björn Ljunggren
Det skulle i så fall vara första gången på 100 år som en utrikespolitisk fråga blir huvudstråket när folket ska gå till val. Frågan är om det vore bra för Sverige, eller om detta är en typ av beslut som ska ske i samförstånd mellan partierna, inte som ett resultat av ett valrörelseinducerat gräl.
För socialdemokratin är det definitivt ingen önskesits. Arbetarrörelsen känner nu att de har vind i seglen och en chans att rusta upp välfärden till den nivå som väljarna förväntar sig, inte minst med tanke på vad svenska folket betalar för verksamheten.
