Ledare: Söndagsskola om det politiska språket, "S"

Ett annat aktuellt ord är smygflation. Det innebär att ett företag passar på att höja priset mer än vad som behövs för att täcka de egna kostnadsökningarna. Alla andra höjer priset, folk är medvetna om att inflationen är hög, så varför inte passa på att skära till sig lite extra?

Mitt i tidsandan är också snobbpopulism vilket är det som finsmakare ägnar sig åt när de kräver sänkt ölskatt för mikrobryggerierna i syfte att gynna lokala näringar och de egna smaklökarna. De som nöjer sig med en vanlig Norrlands Guld ingår inte i kalkylen.

*

Svenska ord har ibland inlemmats i andra språk. Vi brukar stolt nämna ”ombudsman” och ”smorgosbord”. Liksom ”foraldrarforsakring” som lär användas av japanerna. Svenskhet och också kommit att färga språket som i det engelska ordet för ”kålrot”, som är ”swede” eller ”Swedish turnip”. Men engelskspråkiga kan också ibland använda ”rutabaga”, även det med svensk bakgrund från dialektordet ”rotabagge” för denna utsökta hushållsväxt.

Att kålroten anses ha kommit från Sverige kan vi förstås vara stolta över. Men mindre så från begreppet svenska tillståndet. Det används som avskräckande exempel på hur ett land kan dra på sig en oroande brotts- och våldsutveckling. Sånt som en gång fick president Trump att utbrista: ”Ni såg vad som hände i Sverige i går kväll! Vem kunde tro det!”

*

Vilket för oss automatiskt över till nästa ord.

Att ett lands balans rubbas och befolkningen börjar avvika från lagar och normer, samt att ansvariga myndigheter inte ens har koll på vilka som befinner sig på territoriet, stå i skarp kontrast till det vi anser vara ett samhälles grund. Nämligen balans, trygghet, förutsägbarhet och stabilitet.

Det finns ett ord för att beskriva övergången från det förmoderna nomadiska samhället som rådde innan vi fick en stat som kontrollerade framförallt våldsanvändningen, och såg till att det blev stabilitet istället för allas krig mot alla, nämligen sedentisering.

Det är ett begrepp som avser övergången från ett nomadiskt eller rörligt levnadssätt till ett mer permanent eller stationärt levnadssätt. Att folk slutar flyttar runt i sökandet efter nya resurser och istället installerar sig på samma ställe. Vilket sker när jordbruket och boskapsskötseln blir viktigare.

Med permanenta bosättningar öppnas också möjligheter till en mer avancerad samhällsordning. Den överblickbarhet som sedentiseringen skapar gör också att individer, staten och andra aktörer bättre kan koordinera sina aktiviteter. Samhället kan utvecklas till en högre komplexitet och bli mer sammansatt.

När folk slår sig ner får vi arbetsdelning, specialisering, städer, handel och välfärd.

Ett annat sätt att uttrycka det är att sedentisering leder till ökad ”läsbarhet”. Alltså att alla lättare får en bredare horisont och längre tidsperspektiv. Förutsägbarheten gör att alla kan handla mer rationellt när osäkerhetsfaktorer minimeras.

Eller för att ta en enkel liknelse. Om vi tänder en pannlampa när vi går ut för att hämta mer ved blir våra aktiviteter säkrare. Så är det också när människor är bofasta, regelverket är enhetligt och efterlevs.

Sedentiseringen gör att en stark statsmakt kan uppkomma. Detta eftersom möjligheten ökar att ordna sin finansiering genom förbättrad skatteuppbörd. Läsbarheten gör att den som äger staten får chans att finjustera beslutsmekanismerna.

Ett beslut kan bättre kombineras med ett informationsflöde tillbaka till beslutsfattaren. Får åtgärden önskvärd effekt? Leder den icke förutsedda konsekvenser? Väcker det allvarliga protester?

Exempelvis, om vi höjer skatten, leder det till att verksamheter flyttar utomlands, lägger ner, skapar smuggling eller i värsta fall skatteuppror, mer eller mindre våldsamma?

Det värsta som kan hända en makthavare är inte de omedelbara effekterna av en skattehöjning, det är mer läsbart, utan de långsamma, svårtolkade och irreversibla processerna som ett beslut skapar.

När ett beslut väl är etablerat kan det vara svårt att förändra därför att den satt sig i människors medvetande, skapat intressegrupper som tjänar på rådande ordning och därför girigt vaktar systemet.

Sedentiseringen kan således leda fram till stagnation som i längden blir skadlig och gör att hela ordningen rasar samman.

Machiavelli säger någonstans att tvinsoten, alltså en sjuklig avmagring och borttynande, i början är svår att diagnosticera, men lätt att bota. Men längre fram i förloppet är tvinsoten lätt att känna igen, men svår att bota.

Detta är en grundbult i allt organisationsbygge. Hur upprätthålla sedentiseringen med hjälp av hög läsbarhet så att en ordnad utveckling kan säkras.

Men skälet till att vi ibland behöver skogsbada för att finna frid är också att tiden före sedentiseringen fortfarande spökar i vårt inre.