Ledare: Svenska kyrkan måste byta kurs i skogen
465 000 hektar av svenska skogar förvaltas av Svenska kyrkan genom de tretton stiften. Det är 1,7 procent av all skog i landet. Marken ingår i det som kallas prästlönetillgångarna och har skänkts till kyrkan genom seklerna. Syftet med detta ägande är att avkastningen ska gå till prästernas lön och andra kostnader i församlingarna.
Hur bör Svenska kyrkan förvalta all denna skog? Hittills har svaret varit att skogen ska förvaltas för att få ut mesta möjliga avkastning. Det har inneburit att Svenska kyrkan brukar sin skog på ungefär samma sätt som andra skogsägare. Och det innebär i sin tur så kallat hyggesbruk, alltså att alla träd avverkas på samma gång med fula kalhyggen till följd.
Det här kommersiella skogsbruket börjar bli ett betydande problem för kyrkans trovärdighet. Samtidigt som prästerna predikar om människornas ansvar för skapelsen avverkar skogsmaskinerna alla träd på vidsträckta områden.
Medan kyrkan kräver att riksdag och regering ska skärpa klimatpolitiken sitter kyrkan själv på skog som skulle kunna spela stor roll för klimatet. Om prästlönetillgångarnas skogar får stå orörda kan de växande träden binda tre miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar en tredjedel av privatbilismen i Sverige. Förvisso klingar effekten av över tid när skogen växer och mognar. Men det är de närmaste decennierna som är avgörande för att undvika en akut klimatkris och då kan kyrkans skogar spela stor roll.
Det håller inte ihop och kritiken växer.
”Kyrkan behöver byta kurs i skogen. Även om det betyder mindre utdelning för församlingarna i Ronneby och Jämjö.”Joel Stade
I Blekinge förvaltar Lunds stift 2 600 hektar skog, det mesta i Ronneby och Karlskrona. Här ser det lite bättre ut i kyrkans skogar än i andra delar av landet. I södra Sverige ligger skogarna ofta nära tätorter och består i högre utsträckning av lövskog. Kalhyggena är färre och mer av skogen används till rekreation.
Prästlönetillgångarna (som utöver skog också äger jordbruksmark och fonder) hjälper till att finansiera församlingarna i Blekinge. År 2021 fick till exempel Ronneby församling 1 419 690 kronor medan Jämjö församling fick 300 440 kronor och Mjällby församling 61 420 kronor. För 2022 blir det mindre pengar då börsen gått dåligt.
Donationerna till kyrkan fortsätter att leverera, även om församlingarnas viktigaste inkomstkälla är kyrkoskatten.
Innan jul beslutade kyrkostyrelsen i Uppsala att kyrkans skogsbruk ska utredas i grunden. Utredaren ska lägga förslag för att göra skogsförvaltningen så ekologiskt, ekonomiskt, socialt, andligt och existentiellt hållbar som möjligt. Klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden ska beaktas särskilt.
Om kyrkan ska vara trovärdig i sitt budskap om förvaltarskap och klimatomställning kan hon inte samtidigt bruka sin skog på samma sätt som vinstmaximerande företag. Kyrkan behöver byta kurs i skogen. Även om det betyder mindre utdelning för församlingarna i Ronneby och Jämjö.
