Ledare: Tänk om det inte blir billigare att tanka
Den här veckan kostar en liter bensin ungefär 21,30 kronor. För precis ett år sedan var det cirka två kronor billigare. Då kallade högerpartierna det för Magda-priser. Vad ska det kallas nu?
När Jimmie Åkesson (SD) höll sitt sommartal i Sölvesborg i lördags var han inte nöjd. För ett år sedan lovade han sänkta priser, på diesel tio kronor och bensin 6,50 kronor.
Han inser att löftena kommer att förfölja Tidö-partierna, men också svårigheterna att prioritera så stora skattesänkningar. Klimatmålen bryr han sig inte om, det säger sig dock åtminstone regeringen göra.
Åkesson - men även regeringen - ställer nu sitt hopp till sänkt reduktionsplikt. ”Det kommer att pressa bränslepriserna ytterligare under nästa år”, säger han.
Med hjälp av sökverktyget Google kan man se hur ofta ord används över tid. Fram till våren 2022 gav en sökning på ordet reduktionsplikt nästan inget utslag på mätaren. Från och med valrörelsen är det däremot flitigt använt och har gått från ett tekniskt ord till mer eller mindre allmän kännedom.
Det säger också att det inte bara är ett ord - det tycks numera vara Lösningen för Tidö-partierna.
Reduktionsplikten innebär att biobränslen blandas in i fossila bränslen. Det har varit en av de viktigaste metoderna för att nå transportmålen och skulle stegvis öka. Efter att Riksrevisionen kritiserat planen har samtliga partier medgett behov av förändring.
Tidigare i veckan redovisades remissvaren kring regeringens förslag om att sänka reduktionsplikten till sex procent. Förutom hård kritik från tunga instanser utifrån klimatmål och industrins omställning, samt att förslaget är svagt analyserat, kan man inte säga hur mycket eller ens om priserna kommer att sänkas. ”De som kör bensinbil gynnas marginellt av förslaget”, skriver exempelvis Lunds tekniska högskola enligt DN.
”Förutom hård kritik från tunga instanser utifrån klimatmål och industrins omställning, samt att förslaget är svagt analyserat, kan man inte säga hur mycket eller ens om priserna kommer att sänkas”Markus Alexandersson
I regeringens första budget användes nästan sju miljarder till en skattesänkning på drivmedel, vilket knappt märktes alls ”vid pump”. Det är knappast troligt att finansminister Elisabeth Svantesson vill använda en del av reformutrymmet på 40 miljarder på det den här gången, särskilt inte när region- och kommunföreträdare vädjar efter mer stöd samtidigt som upprustningen av försvaret kräver sitt och att hon gärna sänker inkomstskatter.
Bränslepriserna är absolut inte oviktiga, kostnader för lantbruk, industrin och för att ta sig till och från jobb påverkar hushållens och företagens ekonomi. Men bränslepriserna är också känslor och en del av en kulturberättelse som högern gärna underhåller.
När ”memes” på sociala medier påminner om Tidö-löftena och hur det har blivit möts det ofta med svar i höga tonlägen: MEN NI DÅ!! Det hade säkert varit värre om sossarna styrt, menar de.
Även om Tidö-partierna får kritik så är den förmodligen inte så högljudd som om S skulle varit vid makten. När det gäller kulturaspekter av politiska frågor tenderar intentionen och ett partis profil ibland vara viktigare än resultatet.
