Ledare: Vad alla kan lära av Lenin

Detta leder också till att statssocialister vädrar morgonluft. Åter ska staten (”samhället”) ska ta kontroll över utvecklingen. Peka ut en riktning. Och sedan få oss alla att marschera mot soluppgången.

Även inom regeringen Kristersson börjar det pratas om industripolitik. Har den klassiske industriministern Krister Wickman blivit återfödd?

Låt oss påminna om en långvarig konflikt om hur långt staten ska gå i sin styrning. Låt oss ta Lenin som exempel.

När bolsjevikerna efter sin palatskupp slutligen segrat avskaffade de ”krigskommunismen” och började diskutera framtidens ekonomiska politik.

Några förespråkade ”NEP”, Den Nya Ekonomiska Politiken. Vi skulle idag säga att det var en slags nyliberal reform där marknadskrafterna skulle få lite mer spelrum, entreprenörer tillåtas berika sig en smula, samtidigt som staten/partiet behöll ekonomins ”kommandohöjder”.

Mot denna frihetliga ekonomiska linje stod en annan, en statssocialistisk planhushållningslinje som ville att staten genom strikt styrning skulle industrialisera hela samhället.

Den linje Lenin valde var den förra, alltså mer nyliberalism än statssocialism, understödd av hela partiets lille favorit, Bucharin.

Stalin då? Han stödde först NEP-förespråkarna och efter Lenins död lyckades de tillsammans besegra statssocialisterna. Men sedan vände sig Stalin mot marknadssocialisterna, lät avrätta Bucharin och genomförde de stora kollektiviseringarna med känt resultat.

Lenin hade varnat sitt parti med ett enkelt konstaterande:Antingen visar vi folket att vi är bättre på att organisera ekonomin, annars kommer de att be oss fara och flyga.

Just så, där kan alla lära sig av Lenin.