Ledare: Varför opinionen sviker Palestina

Den som inte begriper varför det är på detta viset fick sitt svar under gårdagens utrikespolitiska debatt i riksdagen. Flera skrikande demonstranter för den palestinska saken fick bäras ut från åhörarläktaren eftersom deras agerande störde de folkvaldas meningsutbyte.

Det enda positiva som går att säga om demonstranternas tilltag var att det annars var en loj och trevande debatt. I synnerhet var den utrikespolitiska deklarationen mycket försiktigt formulerad och fylld av fromma förkunnelser. Vilket antagligen mer återspeglar det känsliga läge vi befinner oss i än att pastor Janssontyperna på UD haft alltför stort utrymme att slipa ner formuleringarna.

Det gjorde att åsiktshuliganerna på åhörarläktarna skapade en ännu tydligare kontrast, Agerande kan inte betraktas som annat än osvenskt, odemokratiskt och osmart.

Osvenskt därför att vi i vårt land - på gott och ont - inte beter oss på detta sätt. Vi värnar om samtalet och allas rätt att komma till tals. Vi gapar och skriker inte. Drar det ihop sig till konflikt försöker vi hitta kompromiss. Gärna över en kopp kaffe och ostfralla. Det kallas för ”tillit” och är en rar gåva att värna.

Åtminstone är det så det varit.

Odemokratiskt därför att de som talar i riksdagen är folkets representanter och oavsett vad vi tycker om dem så bygger systemet på ett fritt och öppet meningsutbyte.

De figurer som agerar på läktarna kan ju försöka bli invalda i riksdagen ... skulle ens deras egna morsor rösta på dem? Deras enda chans att få lite syre är att missbruka andras förtroende.

Odemokratiskt är det också att beteendet riskerar att minska allmänhetens möjlighet att närvara i kammaren.

Osmart är det eftersom dessa demonstranter inte förstått skillnaden mellan att ha rätt och få rätt.

Aktivister är ofta så uppfyllda av sin egen åsikt och lider av inre övertygelse att de missförstår omgivningens tröghet. De tror att en häftig aktivitet kommer att väcka det sovande folket. Och när stödet uteblir tycker de samtiden är obegriplig och de förvandlas till lipsillar.

De som gapar och skriker under riksdagsdebatter - eller som exempelvis buar ut demonstrationstalare som fördömer Hamas terrorism - kommer att förstöra möjligheterna att få opinion mot Israels agerade.

Och dessutom läggs detta ovanpå en lång historia av palestinsk terrorism och ger uppförsbacke i opinionsbildningen.

Det rätta i det här läget är att sluta upp bakom det som utrikesministern sade om att det krävs en förhandlad tvåstatslösning, att den Palestinska myndigheten fördömer Hamas - och att Israel tar itu med det oacceptabla bosättarvåldet. Möjligtvis är det senare något regeringen borde säga lite högre och tydligare, om nu SD tillåter detta.