Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Ledare: Värna Sveriges oberoende

Det finns en aktivistisk sida hos borgerligheten som oftast känns lite fånig, men som under vissa omständigheter kan bli farlig.
Publicerad 27 maj 2021
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
En fransk konsult som hjälpte Sverige gå från stormaktsfantasier till småstatsrealism: 
Kung Karl XIV Johan.
En fransk konsult som hjälpte Sverige gå från stormaktsfantasier till småstatsrealism: Kung Karl XIV Johan.Foto: TT

Det var inte så länge sedan som exempelvis liberalerna tyckte att Sverige borde delta i USA:s anfallskrig mot Irak (som ju, vilket vi alla minns, var på väg att skaffa sig kärnvapen ... ).

Denna sk. ”bombhöger” har fortfarande en marginell betydelse, men vi bör hålla den stången, eftersom vi lever i vad som allt mer liknar en förkrigstid. Nu gäller att se om sitt hus. Inte bara militärt, utan också genom att ha en säkerhetspolitisk linje som upprätthåller respekt i omvärlden, inte minst hos antagonisten österut.

Annons

Därför vill vi anmäla avvikande mening när BLT igår på sin ledarsida signalerar sin starka vilja att gå i fält för att göra världen fin och vacker. Och framförallt ansluta Sverige till Nato.

Sverige har dåliga erfarenheter när det gäller den aktivistiska ambitionen. Visst, vi hade vissa framgångar under framförallt 1600- och 1700-talet, och det är den tiden som ibland spökar hos högeraktivisterna. Medan andra minns katastrofen 1809 när riket nära på utplånades.

Erfarenheten av denna förnedrande tid lever vi med fortfarande. Vår utrikes- och säkerhetspolitik gick från stormaktsfantasier till småstatsrealism. En fransk konsult med namn Bernadotte togs in som fick oss att hålla oss inom landets gränser, inte delta i några stora erövringsprojekt, och värna vårt nationella oberoende med de medel som står till buds.

Det är den traditionen som Sveriges säkerhetspolitik bygger på. Det är fel som BLT påstår, att Sverige inte kan gå med i Nato därför att socialdemokraterna är internt oeniga.

Förvisso finns det inom arbetarrörelsen en dynamik mellan ”idealister” som mer fokuserar på det internationella fredsarbetet, medan några ”realister” anser att detta inte utesluter en stark krigsmakt.

Spännvidden inom socialdemokratin beror främst på att det är ett stort parti. Små partier är inte belastade av speciellt mycket dynamik, av det enkla skälet att deras litenhet gör att ingen tar dem på allvar. Typ liberalerna.

”Spännvidden inom socialdemokratin beror främst på att det är ett stort parti. Små partier är inte belastade av speciellt mycket dynamik, av det enkla skälet att deras litenhet gör att ingen tar dem på allvar. Typ liberalerna.”
Stig-Björn Ljunggren

Det andra skälet till socialdemokratins motstånd mot Natomedlemskap är folkopinionen. Om detta ändras får vi ta en folkomröstning om saken. Samt inte göra något som inte Finland också gör.

Ty statsbärande partier som socialdemokraterna odlar principen om att agera praktisk.

BLT anser att detta förhållningssätt kräver en diagnos: Schizofreni!

Men låt oss påpeka att utrikespolitik inte är den rätta platsen för den som vill ha raka rör, utan den präglas av ett tjyv- och rackarspel som inte lämpar sig för att ha finkostymen på. Det handlar inte om att vara beredd att offra allt för att kunna sjunga med änglarna, utan om att försvara rikets självständighet och oberoende.

När därför BLT låter antyda att Sverige borde gå med i Nato för att kunna marschera 80 mil söderut och sätta diktatorn i Belarus på plats, vill vi inte vara med. Utan ser det som en påminnelse om vad bombhögern vill ställa till med. Hellre lite realistisk schizofreni än megalomaniskt storhetsvansinne.

Stig-Björn LjunggrenSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons