Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Ledarintervju: EU måste bekämpa de kriminella nätverken

Ledarsidans Stig-Björn Ljunggren intervjuar Ilan De Basso, socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet under dennes besök Blekinge:
Ilan De Basso • Publicerad 14 maj 2024 • Uppdaterad 15 maj 2024
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Ilan De Basso, socialdemokrat och Europaparlamentariker.
Ilan De Basso, socialdemokrat och Europaparlamentariker.Foto: Stig-Björn Ljunggren

Jag måste förstås börja med min populistiska favoritfråga just nu, hur är det, har EU förbjudit oss att elda trädgårdsavfall?

– Den där frågan är ett bra exempel på hur EU används för inrikespolitiska syften för att beslutsfattare ska undslippa sitt eget ansvar för beslut de varit med själva och fattat.

Annons

Att det inte är EU som förbjudit vårbrasor och att elda i tunnor? Utan svenska myndigheter som tolkat EU-direktivet på detta sätt?

– Det är ett praktexempel på detta. Det är inte vem som helst som började med detta utan det var vice statsministern Ebba Busch! Hon kände visst inte till att det är hennes egen regering som fattat beslutet om tillämpningen, inte EU. Jag blev förvånad. Hur kan vi hamna i en situation där beslutet medvetet förvrängs av en vice statsminister! Man förväntar sig att den som har en sådan position ska hålla sig till sanningen

Men det är många som inte fattat detta?

– Jag var i Tranemo för ett par dagar sen, där vi fick fakta från Naturvårdsverket om beslutet och tillämpningen. Det visar tydligt hur många skyller på EU när det egentligen är svenska tolkningar och beslut, gjorda av svenska myndigheter, och att detta sen används för att rikta människors ilska mot Bryssel. Lagförslaget som utlöste kontroversen kommer från Buschs egen regering.

Ja, kristdemokraterna kör väl en kampanj på temat att EU måste vara lagom ...

– Jag uppfattar detta som ett sätt för Ebba Busch att hitta en fråga som ger medial uppmärksamhet. Men eftersom det inte stämmer så är det opassande av ett statsråd.

Då är frågan: Vad borde vi diskutera för Europafråga istället?

– Jag har suttit i parlamentet sen slutet av 2021 och jag kom in i slutskedet av pandemin och strax innan Rysslands invasion av Ukraina. Dessa händelser förändrade i grunden den agenda som sattes vid valet 2019. Istället kom verksamheten inom EU att arbeta med stödet till Ukraina långsiktigt.

Det är ett exempel på hur snabbt och radikalt politik kan ändras. Så vad blir inriktningen nu kommande mandatperiod?

– Vi socialdemokrater vill använda EU för att lösa de samhällsproblem som drabbar svenska folket och som kräver gränsöverskridande samarbete: de säkerhetspolitiska hoten, klimatutsläppen, brottsligheten och kostnadskrisen.

Annons

Det du säger är att först pandemin, sen Ukraina och kanske ovanpå det klimatet, allt gör att det måste till ett skifte i EU:s agenda?

– Ja, det krävs nya prioriteringar, ser vi framåt finns det framtidsfrågor som måste lösas gemensamt. Hur långt det ska gå det får medlemsstaterna komma överens om, det är de som har mandatet att bestämma inriktningen.

Vad behöver göras då, exempelvis?

– Exempelvis skulle Ukrainapolitiken bli mycket mer effektivitet om det blev mer samordning. Vi har redan lyckats förbättra den långsiktiga trovärdigheten men mer behöver göras i den riktningen.

Men världsläget i stort är väl så pass illavarslande att det inte bara handlar om Ukraina?

– Säkerhets och försvarsfrågor kommer därför i högre grad att hamna på dagordningen kommande mandatperiod. Men det innebär inte att det är något alternativ till Natosamarbetet. Alla EU-länder är inte med i Nato. Vi vill se ett stärkt försvarssamarbete till exempel när det gäller att öka den europeiska produktionen av försvarsmateriel, men vi vill inte ha ett gemensamt EU-försvar.

Vad mer är viktigt i detta Europaval?

– Det andra området som vi socialdemokrater prioriterar är kampen mot den organiserade brottsligheten. Ungefär 70 procent av kriminella nätverk och grupper finns i tre eller fler EU- länder. Kriminaliteten är därför något som vi måste lösa gemensamt ...

Jag har hört exempelvis socialdemokraten Johan Danielsson prata en hel del om detta, som nu senast när han var här i Blekinge. Inte minst arbetslivskriminaliteten?

– Ja detta och sådant som skatteflykt, skattebedrägerier och undandragande, mycket av detta är förknippad med kriminella. Det här är ett område där det krävs, översyn av lagar och ett mer utvecklat samarbete mellan länderna. Precis som med arbetslivskriminaliteten som du nämnde. Detta är ur svenskt perspektiv direkta systemhot. De som kommer i kontakt med detta, främst facket, rapporterar om bristande verktyg. Mycket fungerar bra men inte tillräckligt, det krävs bättre myndighetssamverkan och möjlighet till informationsutbyte som idag begränsas. Det är stora administrativa hinder som gör att myndigheterna inte fullt ute kommer åt de kriminella.

”– Ja, kriminaliteten är ett hot om vi inte får ordning på detta, bland annat vill vi införa ett gemensamt europeiskt näringsförbud mot kriminella företagare som utnyttjar arbetstagare och bedriver osund konkurrens. Det är lite förvånande att inte Svenskt Näringsliv är mer aktiva eftersom detta också skadar deras egna medlemmar som utsätts för snedvriden konkurrens.”
Ilan De Basso, intervjuad av Stig-Björn Ljunggren
Annons

Och detta menar du kan krascha svenska modellen?

– Ja, kriminaliteten är ett hot om vi inte får ordning på detta, bland annat vill vi införa ett gemensamt europeiskt näringsförbud mot kriminella företagare som utnyttjar arbetstagare och bedriver osund konkurrens. Det är lite förvånande att inte Svenskt Näringsliv är mer aktiva eftersom detta också skadar deras egna medlemmar som utsätts för snedvriden konkurrens.

Vad mer kan göras?

– Ett bra exempel på att det redan nu går att göra mer är upphandlingar. När vi tittat på upphandlingsdirektivet så har det i Sverige tolkats som att det inte går att ställa krav på kollektivavtal. Men bilden är inte lika entydig när vi ser på hur andra länder tillämpar detta, det går att ställa sådana krav. Men detta måste vi titta mer på.

Är det något mer område som du och socialdemokraterna vill lyfta fram i detta Europaval?

– Från svensk socialdemokrati finns det en arena som är viktig och det handlar om klimatfrågan och omställningen. Där har vi gjort mycket, det finns en bred överenskommelse EU:s klimatpaket och det är min uppfattning att här finns också ett starkt stöd inom näringslivet. Men nu måste denna överenskommelse konkretiseras och genomföras på medlemsstatsnivå. Detta måste vi bevaka noggrant så att medlemsstaterna blir bättre på att ta sitt ansvar i första hand.

Vad bör de bli bättre på menar du?

– De måste ta mer ansvar för att hjälpa hushållen, företagen, jordbruket och andra branscher att ställa om. Det krävs en omställningspolitik som inte lämnar någon efter. Det finns ett ifrågasättande av omställningen från grupper som upplever att de är kvarlämnade på perrongen. Detta är inte enbart EU:s problem, medlemsstaterna måste ta ansvar.

Sen har socialdemokraterna pratat om att EU bör ha möjlighet att utesluta medlemmar som inte uppfyller rimliga demokratiska krav?

– Ja, vi vill kunna sätta starkare press på länder som bryter mot rättsstatens principer, som inte respekterar organisationsfrihet och andra fundamentala rättigheter. Vi vill se över en uteslutningsmekanism också. Ett land som vill bli medlem möter högt ställda krav inom olika områden. Men när de väl blivit medlemmar finns det inga verktyg för EU att agera.. Detta skadar EU:s trovärdighet när vi kritiserar andra länder för att inte vara demokratiska. Därför är det bra att socialdemokraterna går fram med detta så att vi får bättre möjligheter att agera mot medlemsländer som påtagligt bryter mot fördraget.

Stig-Björn LjunggrenSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons