Ida Larsson: Ledarkrönika: 17 kvinnor på 17 veckor

Vet ni vad den vanligaste mordplatsen är? I kvinnans egen säng. I deras hem, som ska vara deras trygghet blir de berövade på sitt liv. Vet ni när det är som farligast för en kvinna i en våldsam relation? När hon försöker lämna och bli fri. Ändå är ”Varför går hon inte bara?” fortfarande en vanlig frågeställning.

Varför man inte går är för att det är precis då det är störst risk att bli dödad, det är faktiskt inte svårare än så.

För bara några dagar sedan blev en kvinna våldtagen och nerslängd i ett gruvhål för att dö. Orsaken misstänks vara att mannen friat till kvinnan, och kvinnan har tackat nej. Det här är tyvärr inte ett unikt brutalt fall, de flesta fall är precis lika ofattbart brutala.

Socialstyrelsen har gjort dödsfallsutredningar som visar att skyddsnätet brister för de här kvinnorna, som i många fall haft kontakt med olika samhällsaktörer för att få hjälp och stöd. Det är inte ovanligt att män överträder kontakt- och besöksförbud upprepade gånger innan de mördar kvinnan. När samhället ska gå in för att skydda kvinnor lyckas det inte och det är inget annat än oacceptabelt.

Regeringen har gjort flera satsningar för att skärpa synen på sexualbrott under denna mandatperiod och det behöver göras i hela rättskedjan för alla brott mot kvinnor. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska ta ställning till om kön ska kunna vara grund för hatbrottsmotiv och jag hoppas innerligt att det blir så. Det är tydligt att hatet mot kvinnor är centralt i de här brotten.

När ska våldet och hatet ta slut? När ska vi som samhälle lyckas stoppa de här männen som tar sig rätten att kontrollera, hota, bruka våld och till och med döda kvinnor som inte gör som de vill?

När ska alla män som inte tillhör den här kategorin män ställa sig upp och säga ifrån? Ni måste vara en del av den här kampen för att vi ska lyckas.

Ni måste ta avstånd, såväl privat som offentligt, och fördöma dessa män och dess handlingar. Så, vart är ni? Ni behövs.