Ledarkrönika: Att känna verkligheten
Inga fick en gång frågan om hon alltid tyckte som det Socialdemokratiska partiet och svarade ”Ibland har partiet gått ifrån mig och ibland har det kommit till mig”. Så är det för de flesta av oss.
Det är nästan inte möjligt att sympatisera med ett politiskt parti och tycka att det har rätt i 100% av alla sina kongressbeslut, motioner, förslag och reformer.
”Men ett parti blir varken bättre eller sämre än de människor som är med och formar politiken och driver frågor framåt.”Ulrica Messing
Men ett parti blir varken bättre eller sämre än de människor som är med och formar politiken och driver frågor framåt. Att våga ta ställning, att orka tänka nytt, att förmå att kompromissa och att väga av balansen mellan det som är önskvärt och det som är möjligt. Det är inte alltid enkelt och därför är politisk arbete också ett hantverk. Att få ihop saker och att få med sig människor.
Jag är orolig över bristen på folkvalda i framtiden, att det ska finnas allt färre kvinnor och män som är beredda att sätta sig in i frågor, läsa handlingar, ta debatter, hålla torgmöten, möta grannarnas frågor, vilja ta ett samtal till för att lyssna och förklara, stå ut med troll på sociala medier och ofta göra det i en kommun där skattetrycket är ganska högt men där bristen på statlig närvaro ständigt minskar.
Polisen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har stängt och den kommunala servicen sliter hårt för att finnas där för sina medborgare.
Expressen har speglat några av de utmaningarna i en serie under vintern med nedslag i Fredriksberg, Bengtsfors och i en by utanför Filipstad. Medelinkomsterna är låga, offentlig och privat service riktigt dålig och bidragsberoendet är högt. Valrörelsen nästa år måste handla om det, om hur vi ska lyckas hålla ihop vårt land och inte förstärka den grogrund till missnöje som följer av att livet bli sämre och utanförskapet större.
Det borde Liberalerna har talat om på sitt möte och det måste alla demokratiska partier prata om. Inte bara prata om hur verkligheten ser ut i antalet mandat i Riksdagen idag utan också prata om hur verkligheten ser ut för oss medborgare.
Och kanske det viktigaste av allt för alla partier inför valet; prata om hur vi säkrar upp fler folkvalda som står upp för demokratin och som förstår hantverket som krävs för att komma fram med politiska lösningar.
Som Inga Thorsson också sa ”För att förändra verkligheten måste man först känna den”.
Ulrica Messing
