Sofia Hvittfeldt: Ledarkrönika: Erdoğan vill ha respekt
Jag har aldrig varit för ett Nato-medlemskap. En av anledningarna är att vi skulle alliera oss med Turkiet, en stat som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter. En stat som både historiskt och i nutid begår fruktansvärda övergrepp mot kurderna som aldrig kan accepteras. Efter att Sverige och Finland deklarerat intentionen att ansöka om medlemskap i Nato tog det inte lång tid för Erdoğan att börja ställa helt befängda krav.
Ett av kraven är att vi ska häva restriktionerna på vapenexport som infördes 2019 i samband med att Turkiet invaderade kurd-kontrollerade regionen Rojava i Syrien. Trots att Turkiet inte söker något större vapeninköp från oss.
Turkiets ambassadör i Sverige har tydliggjort att det viktigaste kravet är att vi ska terrorstämpla den kurdiska milisen YPG som besegrade IS i Syrien. Bara Qatar har samma hållning som Turkiet gällande YPG. Ett annat bisarrt krav från Ankara är att Sverige och Finland ska utvisa 33 personer som påstås ha koppling till PKK eller Gülenrörelsen.
Faktum är att Erdoğans krav handlar inte främst om relationen till Sverige och Finland egentligen. Han vill säkerligen testa hur mycket han kan få oss att kröka på ryggen och vilka eftergifter han kan få från USA.
Men främst handlar det om den inhemska opinionen. När en ledare inte har legitimitet genom fria och rättvisa val får de försöka skaffa sig det på ett annat sätt. Precis som andra diktatorer vill Erdoğan framställa sig som den starka ledaren, som kan få andra länder att göra som han vill och bestraffa de länder som är kritiska mot honom och hans styre.
”Precis som andra diktatorer vill Erdoğan framställa sig som den starka ledaren, som kan få andra länder att göra som han vill och bestraffa de länder som är kritiska mot honom och hans styre.”Sofia Hvittfeldt
Syftet med Erdoğans lilla uppvisning är alltså att förmedla till det turkiska folket att med honom kan Turkiet vara en mäktig spelare på världsscenen och ett land som får respekt, istället för ett land som andra kritiserar och tar avstånd ifrån.
Han vill vara beundrad och visa att han kan återupprätta Turkiets rykte. Att Erdoğan har misslyckats med att få Turkiet in i EU skaver antagligen en hel del, inte minst för hans ego.
Att göra några eftergifter överhuvudtaget är att spela Erdoğan i händerna. Sverige bör inte vika sig en tum för diktatorn i Ankara.
