Peter Östling: Ledarkrönika: Inte läge för 25 % ledighet
När socialdemokratin ska ”förnya” sig vänder man åter till 1800-talet och kampen för 8-timmars-dag, som i Sverige slutade i en sådan lag 1919. 1973 fick vi även 40-timmars-vecka.
Att sänka den till 35, 32 eller rentav 30 timmar verkar vara den hypotes gruppen fastnat i (SVT, 27 april) för att få bukt med Europas lägsta sjukfrånvaro (Försäkringskassan, 2023)? Den fördjupade samhällsanalysen och den makroekonomiska motsvarigheten i relation till samhället idag förefaller helt ha utelämnats.
Strandhäll avfärdar vetenskaplig kritik som oseriös, ”det är bara teoretiska modeller” (SR, 27 april)! Att idén om en sådan lag sätter sig hårt på den svenska modell LO varit stor medskapare till verkar inte heller bekymra.
Då 40-timmars-veckan infördes hade Sverige två decennier av rekordår bakom sig med en årlig BNP-tillväxt ofta över 5%. Det var möjligt att dra i handbromsen men priset blev ändå dyrt när det senare fick betalas med tappad konkurrenskraft, kronfall och devalveringar.
Beräkningar (SKR, Svenskt näringsliv, 2024) visar på kostnader på 1000 miljarder SEK (BNP) och produktionsbortfall på 15 % för tio timmars generell arbetstidsförkortning. Så hur finansieras en inflationsdrivande reform för 1000 miljarder SEK?
Uteblivna löneökningar i en tid då mer än hälften av hushållen går på knä ekonomiskt och omsorgsanställda kämpar för rätt till heltid? Försämrad offentlig service i en tid av både vårdkris och skolkris med massor av saknade händer i vården och PISA-resultat i skolan (Skolverket, 2023) så dåliga att vi försöker gömma dom? Kraftiga skattehöjningar?
Nu skriver vi 2024, välfärden är bristande och underfinansierad. Tillväxten i Sverige hör till de lägre i världen. Det är helt enkelt inte läge för svenskarna att ta ut 25 % betald ledighet.
Den psykiska ohälsan och den höga sjukskrivningen har många andra bottnar än arbetstidsuttag. Ekonomisk trygghet och utveckling är drivkrafter liksom ångestkällor som korrelerar med arbetstid.
Man studerar inte upp emot 60 timmar per vecka till läkare, 40 veckor per år i sex år (med studieskulder) för att sedan arbeta 30 timmar per vecka. Den ekvationen går inte ihop för vare sig den enskilde, sjukvården eller patienten. Tid är pengar.
Tid i form av tjänster och välfärdstjänster utgör 70 % av ekonomin. Särskilt de senare kan inte effektiviseras som den producerande industrin. Minskad arbetstid riskerar att leda till högre stress då mer ska göras på kortare tid, en tidsförkortning som inte alls stämmer med logiken i uppdragen.
”Minskad arbetstid riskerar att leda till högre stress då mer ska göras på kortare tid, en tidsförkortning som inte alls stämmer med logiken i uppdragen. ”Peter Östling
EU:s nya arbetstidsdirektiv (2024) om krav på dygnsvila har inte direkt emottagits entusiastiskt av berörda arbetargrupper.
Strandhälls idéanalys är fantasilös, ytlig och populistisk, tajmingen usel. För att parafrasera Robert Björkenwall här i Sydöstran idag – ska man ta ut ”hela steglängden” så gäller det att ta rätt steg!
