Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Ida Larsson: Ledarkrönika: Lämna inte barnen med frågetecken

Jag försöker göra annorlunda än hur min och tidigare generationer blev uppfostrade, både i små och stora saker. Det är såklart svårt att veta om det kommer göra skillnad eller inte på förhand.
Ida LarssonSkicka e-post
Barn • Publicerad 25 september 2023
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Sydöstran politiska etikett är socialdemokratisk.
Prata med dem.
Prata med dem.Foto: Johan Nilsson/TT

Men jag kommer ha gjort allt jag kunnat för att ge dem en bättre grund att stå på än tidigare generationer.

Vi pratar om värderingar mycket och ofta. Men jag pratar också om allt mörkt och obehagligt som finns när det kommer till att vara tjej. Det anpassas efter vad de är redo för utan att skrämma dem.

Annons

Alla mina barn, även mina söner (för det är precis lika viktigt), vet att kvinnor blir sämre behandlade överlag. Men de vet också att män dödar kvinnor och att män slår sina flickvänner.

De vet vad som är okej och inte i en relation. De får lära sig allt om integritet och samtycke. Vi pratar om pubertet, sex, ens egna gränser och försöker jobba bort all tabu som finns.

Jag har ofta funderat på om det hade gjort skillnad om jag fått lära mig om samtycke och integritet.

Om att jag får och kan säga nej när det inte känns bra. Om att jag behöver lära mig min kropp och mina egna gränser innan jag släpper in någon annan. Jag har landat i att det hade gjort stor skillnad om de samtalen förts med mig kontinuerligt. Kanske hade jag sett varningsklockorna tidigare om jag inte som ung tonåring varit lämnad med massa frågetecken.

”Kanske hade jag sett varningsklockorna tidigare om jag inte som ung tonåring varit lämnad med massa frågetecken.”
Ida Larsson

Allt det jag hittills nämnt skulle jag säga är stora och lite tyngre saker. De små saker jag gör utan att de riktigt märker det är bland annat val av musik och böcker. De ställer frågor och jag svarar.

De lyssnar på Miss Li och Myra Granberg och vi alla skriksjunger till texterna om snubbar som kan dra åt helvete för att de betett sig illa. De läser böcker om kvinnliga förebilder. De ser mig använda kvinnotecknet med stolthet i smycken, kläder och inredning.

När min son, då 8 år, berättade för sin syster då 6 år, hur hon skulle göra om hon hamnade med en man som gjorde henne illa i framtiden blev jag först ledsen över att de tankarna fanns hos mina så små barn.

Sen blev jag tacksam över att de redan nu vet vad som är rätt och fel och vet hur man kan agera. Till sist blev jag så stolt att jag nästan sprack.

De är inte inlindade i en rosaskimrande värld när det kommer till mäns hat och våld. Och det är precis det jag tror kommer rädda dem, och göra skillnad när de eller någon i deras närhet råkar ut för det.

Och rädda dem från att någonsin bli en av de som gör illa.

Annons
Annons
Annons
Annons