Sofia Hvittfeldt: Ledarkrönika: Överföringskapaciteten måste öka

Oljekraftverket i Karlshamn är en effektreserv som inte ska köras om det inte råder elbrist. Det som gör Unipers agerande uppseendeväckande är att under tidsperioden som oljekraftverket kördes som mest i höstas rådde ingen elbrist, inte ens i södra Sverige. Hur mycket än Uniper vill upprepa myten att vi skulle ha elbrist i vårt land för att rättfärdiga sitt agerande så är det inte sant.

Sverige hade ett elöverskott och har under samma period exporterat el till grannländer som Finland. Det produceras en stor mängd förnybar el i norr. Problemet är snarare bristande överföringskapacitet i elnätet som gör att södra Sverige tvingas importera el.

Anledningen till att Uniper körde oljekraftverket så hårt utan rådande elbrist är för att det var lönsamt för Uniper att göra det. Så länge aktieägare får klirr i kassan struntar Uniperi klimatet. Att elpriset i söder nådde rekordnivåer i slutet av september kan förklaras med de höga elpriserna i EU. När priset på tyskt kol drev upp elpriset har Uniper sett sin chans att sälja sin smutsiga el till ett bättre pris.

Elpriserna i EU har också påverkats av att Ryssland har minskat exporten av gas. Möjligen som ett påtryckningsmedel i konflikten kring gasledningen Nordstream 2. Att något så grundläggande som elförsörjning används som maktmedel av Ryssland för att få sin vilja igenom bör oroa oss alla, och understryker vikten av att säkerställa tillräcklig inhemsk elproduktion inom EU.

Istället för ett oljekraftverk på högvarv måste överföringskapaciteten i elnätet byggas ut. Men framför allt måste den förnybara elproduktionen öka i Blekinge, inte minst sol- och vindkraft. Det handlar både om att producera förnybar el till rimliga priser men också att klara framtidens elförsörjning med ökad elektrifiering.

Medan moderata kommuner som Trelleborg i Skåne använder sitt kommunala veto för att stoppa etablering av ny vindkraft borde kommuner i Blekinge visa vägen och bli lösningen på södra Sveriges elförsörjning.