Per Nilsson: Ledarkrönika: Sjung svenska folk - om kulturarv och traditioner

2. Att det är bruksmusik, musik som används för ett syfte. Ofta dansmusik förstås, men också vaggvisor, sånger för att hålla takten i arbetet, för att locka hem djuren, eller för att fördriva långa mörka kvällar.

Vad har då jag, och de flesta av oss, för levande arv av svensk folkmusik?

Julsångerna förstås, och sångerna och danserna vid midsommar. Jag kan en vaggvisa som mormor sjöng, och som jag sjungit för mina egna barn och barnbarn: Vyssan lullan litet barn/tjock om gumpen som en kvarn/huvud som en skäppa/benen som två käppar/den gossen ska heta Jeppa.

Jag kan några sånglekar jag lekte som barn: Bro bro breja, So Makaroni, Vi komma ifrån Ri-a-ra. Ett par julpsalmer och sommarpsalmer. Några snapsvisor.

Nationalister, både till vänster och höger, har ofta velat använda folkmusiken för sina syften. Från vänsterhåll skulle den svenska musiken vara ett sätt att bekämpa kulturimperialismen från USA. Polskor istället för rock n´roll.

Och högernationalisterna har i folkmusiken letat efter den sanna svenska folksjälen, något som håller samman nationen, skapar gemenskap, gör oss unika.

Under fyrtio år var jag ledare för folkmusikgruppen Malenka i Sölvesborg. Vi spelade och sjöng sånger från bland annat Balken, Grekland, Finland, Italien, södra Afrika.

Hullerombuller, av nyfikenhet och med stor glädje lärde vi oss något om olika musikkulturer. Någon politisk grupp var vi aldrig, men under en tid spelade två unga män som flytt krigets Syrien med oss.

Efter att vi fått kommunens kulturpris 1999 skrev en ung SD-ledamot att reglerna för kulturpriset borde ändras så att endast de som arbetar för den lokala, nationella eller nordiska kulturen skulle belönas.

Och att hans parti ville blåsa liv i den svenska folksjälen. Han hette visst Åkesson nånting, den där 20-åriga politikern. Undrar hur det gick för honom sen?

Nå, motionen avslogs.

När jag för en tid sedan påstod att jag tillhör den sista generationen som sjunger tillsammans med vänner, fick jag bestämda protester från en klok ung kvinna. Hoppas innerligt att du har rätt, Hanna.

Strunt i nationalisterna, men sjung! Sjung nu när det är jul, sjung av glädje, sjung så att barnen lär sig sångerna! Sjung av hjärtats lust! Sjung för att du är människa!

”Wo man singt, da lass dich ruhig nieder, böse Menschen kennen keine Lieder.”