Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Ayman Fares: Ledarkrönika: Ska kuratorn med till tandläkaren?

Den 16 november 2021 publicerar DN en artikel om ungas utseendestress som nu nått munnen.
Ayman FaresSkicka e-post
Publicerad 19 november 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Sydöstran politiska etikett är socialdemokratisk.
Jakten på de perfekta tänderna.
Jakten på de perfekta tänderna.Foto: Björn Larsson Ask / SvD / TT

Jakten på de perfekta tänderna blir ännu en pusselbit för att förstå samtiden. Särskilt ungas samtid.

- De går omkring och är missnöjda och mår dåligt för tänder som är helt normala, säger specialisttandläkaren Nicole Winitsky. Docent Anna Westerlund delar med sig av bilder på vackra tänder men där patienten i fråga uttryckt ett missnöje över tänderna.

Annons

Den politiska debatten om tandvården tycks aldrig, men ändå alltid, pågå. I alla fall på gräsrotsnivå inom vänstern. Debatten fokuseras på klass, och mycket riktigt tenderar tänder förkroppsliga ‘’klasstillhörighet’’ i den mån vi idag talar om klass. Men denna fråga rörande tandvård handlar inte om klass, utan snarare om en generation som trots välvårdade tänder mår dåligt över utseendet.

I artikeln från DN får läsaren intryck av att detta är ett nytt fenomen bland unga. Men sådana antagen bör betraktas bortom rimligheten, om det är kroppsideal som bidrar till denna fixering bland unga bör vi också anta att det länge funnits. FHM (2020) konstaterar att psykisk ohälsa ökar bland unga, myndigheten drar inga slutsatser att sociala medier (s.k. digital aktivitet) bidragit till detta utan konstaterar att det är en fråga för framtida forskning.

Mycket ofta får sociala medier bära allt ansvar för ungas psykiska mående - sådana slutsatser kan iofs antas men bör nog också betraktas som otillräckligt som ett sanning beaktande komplexiteten.

Faktorer som kan utgöra del av svar på frågan varför unga mår dåligt är, enligt FHM, höga krav på arbetsmarknaden och stress över skolarbete. Förstås är psyket komplext och många faktorer spelar roll, men rimligtvis bidrar sociala medier till att sätta ouppnåeliga ideal vilket påverkar unga. Men huruvida digital aktivitet bidragit till detta vågar inte FHM fastlås med hänvisning till bristande forskning.

Vad som kan fastslås är att unga mår dåligt och att jakten på det ‘’perfekta’’ utseendet nu har kommit till munnen. Kanske bör vi alla fråga oss hur vi kunnat hamna här, och förstås behövs forskning inom området. FHM måste kunna komplettera den bristande forskning om relationen mellan sociala medier och psykisk hälsa.

‘’Jag önskar verkligen att fler patienter vore nöjda med sina tänder. Det är charmigt med ett personligt leende, det är ju de små personliga sakerna som gör att du är du’’ säger Anna Westerlund, docent i ortodonti vid Göteborgs universitet samt övertandläkare.

Annons
Annons
Annons
Annons