Daniel Deleuran: Ledarkrönika: ”Snuset, det svarta guldet”
Sveriges lösning på en förbättrad folkhälsa genom att det minimera tobaksanvändning i den kanske mest populära tobaks aktiviteten, rökning.
Själv har jag varit fast i dess svarta och klibbiga fingrar sedan tidigt tonår. Alla strider jag har utkämpat mot begäret har resulterat i ett förfärligt nederlag och misär. För oavsett om snus är bättre än cigaretter så ska man ju inte låtsas om som det är något nyttigt som man förtär.
”Själv har jag varit fast i dess svarta och klibbiga fingrar sedan tidigt tonår. Alla strider jag har utkämpat mot begäret har resulterat i ett förfärligt nederlag och misär.”Daniel Deleuran
Tandköttet tar skada. Magsäcken får ta sin beskärda del och plånboken ska vi inte bara prata om. Det är ingen billig företeelse. Självfallet så finns även billigare alternativ att tillgå men då oftast med mindre snus i dosan så att priset jämnar ut sig.
Att tobak är skadligt och att samhället behöver sätta upp spärrar för att avverka missbruket är självklart. Därav en arton års gräns för inköp och nyttjande. I flertalet hyreshus så har rökning förbjudits både inomhus och på balkonger, busskurer, lekplatser och entréer är numera också förbjudna platser att nyttja cigaretter på. Här slår ju snusanvändningen cigaretter med hästlängder.
Det värsta obehag det skapar för oskyldiga förbipasserande är risken att råka stampa i någon använd snus som någon oförsiktigt slängt på gatan. Eller som när min fru ibland tvingas att hantera att någon snusprilla hamnat utanför sophinken eller vid de tillfällen som snus råkat hamna på kudden. Som tur väl är det inte alltför ofta.
Men frågan som alltför ofta lyfts i mitt huvud är ifall de åtgärder som satts in ger önskad effekt. Tobaksanvändning har tack och lov minskat. Men inte tack vare de åtgärder som nyligen satts in.
Prislappen kan självfallet vara en motivering till att fler inte skapat sig ett beroende men gör väldigt lite för att redan drabbade ska vinna slaget mot nikotinet. Det som det åstadkommer är snarare bara att ge personer med en redan dålig ekonomi än ännu sämre. För det är allmänt känt att tobaksanvändning är vanligare hos socioekonomiska svagare grupper.
Jag misstänker att det inte bara är jag som på kvällningen bestämmer mig för att imorgon är dagen då jag äntligen tackar snuset för denna tid som förflutit och ser ljust på framtiden med aningen vitare tänder. För att på morgondagen möta den otroligt starka känslan av obehag, irritation och lyckas hålla sig i tio minuter innan man svagt kryper till dosan för sin fix.
Nej förbjud skiten istället tänker jag samtidigt som jag stoppar in en snus.
