Jan G Andersson: Ledarkrönika: Tesla väljer en annan metod
I 5 år har IF Metall försökt att få Tesla att teckna ett kollektivavtal, men företaget har hårdnackat vägrat att ge alla anställda de förmåner som ett avtal garanterar dem som övertidsersättningar, ett socialt skyddsnät och avtalspensioner.
P M Nilsson som är ett betalt skrivhjon för arbetsgivarinressena motsätter sig naturligtvis inte fackets rätt att teckna kollektivavtal, så korkad är han inte. Men fackets möjligheter att sätt makt bakom sina ord måste begränsas, var hans linje.
Åtgärderna måste vara proportionerliga, som det förkunnades. Med det menas att fackets strejkrätt måste begränsas, så att de kollektivavtalstredskande företagen inte känner av strejkåtgärderna för mycket.
”De där EU-domarna i sina hermelinbrämade kattpälsar har tidigare demonstrerat att de inte begriper hur svensk arbetsmarknad fungerar, men Tesla har valt en annan metod för att försöka knäcka facket.”Jan G Andersson
Så är det runt om i de högerdominerade länderna i Europa och till och med i våra nordiska grannländer, klippte P M Nilsson till med. Och fyllde på med att om Tesla eller de svenska arbetsgivarna går till EU-domstolen, så är det inte säkert att den fulla strejkrätten kommer att vinna.
De där EU-domarna i sina hermelinbrämade kattpälsar har tidigare demonstrerat att de inte begriper hur svensk arbetsmarknad fungerar, men Tesla har valt en annan metod för att försöka knäcka facket.
Och det är att gå till domstol och försöka hindra sympatiåtgärden att stoppa leveranserna av registreringsskyltar till Tesla. Och utan sådana kommer bilarna inte längre än till parkeringsplatserna.
Resultatet blev att tingsrätten i Norrköping tillfälligt gav Tesla rätt att få ut skyltarna, men hela frågan om rätten till sympatiåtgärder är nog inte nog inte färdig. Tesla ska nog inte inbilla sig domstolarna alltid står på arbetsgivarnas sida. Dessutom finns en särskild arbetsdomstol om hanterar konflikter på arbetsmarknaden.
Här hos oss är det grundläggande att staten lägger sig inte i arbetsmarknadskonflikter, Det har man överlämnat till arbetsmarknadens parter att klara ut. Ingen lösning än den svenska har varit framgångsrikare för att bevara arbetsfred och minimera strejker.
I de länder, där facket bakbinds och hindrats har missnöjda anställda inget annat att ta till än strejkåtgärder för att hävda sin rätt. Medan man i svenska företag vid olika syn på problem sätter sig er och löser dem.
Det har resulterat i att man i Sverige förlorat 8 000 arbetsdagar på strejker, så är det 100 000 dagar här i övriga Norden och miljoner i de sydeuropeiska länderna.
Så den svensk modellen att lösa motsättningar är överlägset bäst och de inser svenska arbetsgivare också. Det borde de lära halsstarriga amerikaner som kommer hit och tror att det här går att uppträda som 1800-talets industripatriarker.