Ida Lapell: Ledarkrönika: Vår förbannade plikt: Agera!
På cirka två veckor har fyra kvinnor hittats mördade, där män de haft en relation med är misstänkta.
Hur många gånger larmet än ringer så fortsätter det bara hända. Vi har nollvision mot att ingen ska dö eller skadas i trafiken. Vi har nollvision mot självmord och dödsolyckor i arbetet. Det läggs enorma mängder resurser på att bekämpa gängkriminaliteten. Och allt det är jättebra.
Men varför finns det inte en nollvision mot att kvinnor ska bli mördade av män de älskar?
En motion lämnades in till riksdagen från Socialdemokraterna och regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att göra en förstudie om en nollvision för våld i nära relationer.
Så ja, det är på gång – men det räcker inte. Vi kan inte med handen på hjärtat säga att vi gör tillräckligt när kvinnor fortsätter bli mördade i samma takt. Vi kan inte säga att allt tar sin tid när tonårsflickor blir ihjälslagna. Vi kan inte vänta. En kvinna som mördas av sin partner måste generera lika mycket politiska resurser och uppmärksamhet som en man som skjuts på öppen gata, som Unizon säger.
Det här är ett samhällsproblem som vi måste ta oss an tillsammans. Det handlar dels om att fostra pojkar. Lära dem rätt och fel, lära dem om samtycke och respekt men framförallt handlar det om att våga se varningssignalerna i tid. Oavsett om du är förälder, lärare, tränare eller syskon till en kille som visar kontrollerande tendenser så måste du agera.
Agerar ingen fortsätter den spiralen och rätt vad det är har han haft ihjäl sin flickvän. Vi måste våga peka på problemet och se till så att de här pojkarna och männen får vård innan de gör något som inte går att göra ogjort.
”Agerar ingen fortsätter den spiralen och rätt vad det är har han haft ihjäl sin flickvän. Vi måste våga peka på problemet och se till så att de här pojkarna och männen får vård innan de gör något som inte går att göra ogjort.”Ida Lapell
Av alla kvinnor jag känner, mig själv inkluderad, som har blivit utsatt i ett förhållande så har vi alla en sak gemensamt. Folk visste. Killarnas omgivning visste att det var något som inte stämde. De kanske inte visste eller trodde att det var så illa som det var alltid, men de visste att det inte var bra eller rimligt.
Och vet ni vad det värsta är?
I nästan alla fall så gjorde ingen någonting. Ingen vuxen satte ner foten.
Och det är exakt så 17-åriga flickor blir mördade. Det är exakt så vi blir misshandlade, kontrollerade och våldtagna. Var inte en den personen. Öppna ögonen och gör det som borde vara allas vår förbannade plikt – agera!
