Hampus Engqvist: LO och skatterna
På DN-debatt så ger sig LO in i debatten kring värnskatt och tar i en rapport upp det bristande sambandet mellan skattesänkningar och arbetad tid. Skattesänkarpartiers främsta argument för att sänka skatter är ju att det ska leda till en större lust att arbeta och att statens intäkter därför blir oförändrade. Dynamiska effekter kallade regeringen Reinfeldt sambandet när de spottade ur sig sina jobbskatteavdrag.
Det främsta argumentet mot dynamiska effekter kring värnskatten är ren logik. De flesta människor med inkomster över 60 000 kronor i månadslön arbetar redan full tid och har inte en massa tid över att gå upp i arbetstid för att tjäna mer pengar vid en skattesänkning. Skattelättnader för låginkomsttagare skulle kunna ha den effekten men sambandet blir svårt att belägga för våra höginkomsttagare
Våra kommuner och regioner går på knäna och har svårt att finansiera den välfärd som medborgarna förväntar sig. Coronapandemin har ytterligare påverkat finansieringen och kommande rapporter om skatteunderlaget är en mardrömsläsning för våra ledande företrädare. Det fanns ett stort gap mellan vilka åtagande den offentliga sektorn hade och pengarna i kassakistan redan innan världsekonomin stängde ner.
Flera höginkomsttagare har själva lyft frågan om att bidra med mer resurser för att säkra Sveriges välfärd och hjälpa landet genom krisen. Vi ser ett antal tuffa år framför oss samtidigt som flera brister i vår välfärd har blottats av pandemin och behöver åtgärdas. Att bidra efter bärkraft och progressiva skatter är rättvisa och jämlika principer om vi tvingas att höja våra skatter.
