Markering vi tackar ödmjukast för
Fem olika Nobelpris, men bara litteraturpris och fredspris är en sak för gemene man. Eller hur många begriper sig på Ligo-detektorn eller kryoelektronmikroskopi eller vad mekanismer som styr cirkadisk rytm är för sorts process?
Men medan odds sattes för 2017 års möjliga litteraturpris, var det inte lika spelglatt runt fredspriset. Kanske för att fredspriset är mer av en allvarlig historia. Och i år mer än någonsin tidigare. För nästan plötsligt, är vi och resten av världen, i en situation vi inte trodde skulle bli på riktigt. Med ett flertal galenpannor som vill styra andra, och meddelar övriga via Twitter.
Det är i det oroliga ljuset Nobels fredspris 2017 ska ses och prisvinnaren, den globala antikärnvapenkampanjen ICAN, hyllas. Paraplyorganisation för 486 olika organisationer i 101 länder. Som i flera år drivit på för ett förbud mot kärnvapen. Som vill att FN:s medlemsstater skriver under konventionen om totalförbud.
Avtalet som 122 länder var eniga om i juli i år. Däribland Sverige. Och som hittills 53 stater skrivit på. Men som vi ännu inte skrivit på. Här är underskrivandet förpassat till en utredning. För att Natos kärnvapenländer med USA i spetsen hotar med att relationen med Sverige inte klarar en sådan underskrift. För det här är en egen värld, och handlar om hot i minst dubbla bemärkelser.
Även i ett sådant halvskumt ljus behöver man se Nobelkommitténs fredspris 2017. Och inse att det är en nödvändig markering. Med över 15 000 kärnvapen och ett stigande antal livsfarliga ledare har det blivit med terrorbalansen som med klimatet. Hotfullt. Ödesdigert. Och skulle Sverige inte skriva under FN-konventionen mot kärnvapen är vi inte en röst i världen som världen behöver.
