Christina Mångård: Östersjön är på bättringsvägen
Hela sjuttio procent av jordens yta är hav och en stor del av denna yta saknar lagar som ska skydda havsmiljön. Det är de stora outforskade haven som vi vet så lite om, mindre än vad vi vet om månen. På djupet finns mängder av små levande varelser som vi aldrig någonsin ens har sett.
Östersjön är ett känsligt innanhav. I de nio länder som gränsar till detta hav bor det åttiofem miljoner människor som alla behöver mat och toaletter. Det betyder mängder av jord- och lantbruk som lämnar massor av smutsiga spår efter sig. Kväve och forsfor från åkrar som läcker gödsel och avlopp som under lång tid gett havet alldeles för mycket näring.
Och där finns stora städer och tunga industrier som gör sina utsläpp i, ovanför och runt Östersjön. All trafik med bilar, båtar och flygplan bidrar med föroreningar när de spyr ut sina avgaser i luften som sedan regnar ner i havet. Det är giftiga metaller och farliga kemikalier som är långlivade och tar många år att bryta ner.
Men nu har det kommit glädjande nyheter. Kvävehalterna i Östersjön minskar och fosforhalterna sjunker. Nu ser forskare på Stockholms universitet tecken på tillfrisknande. Forskningen är på rätt väg. Jordbruket och reningsverk släpper inte ut lika mycket forsfor och kväve längre. Det betyder mindre algblomning och bättre syreförhållanden i vattnet.
Livsmiljön för både växter och djur i Östersjön håller därför på att bli bättre. Det är enorma framsteg. Inte i något hav i hela världen har det blivit så bra. Vändningen är unik säger forskarna. En riktig framgångshistoria. Men det går långsamt, tar några tiotal år till för att få en frisk Östersjö.
Till sist… måste politiker och beslutsfattare lyssna på råd från forskare som vet hur man kan förbättra miljön.
