Söndagsskola om det politiska språket, ”D”

Den tyske samhällsvetaren Wolfgang Streeck har beskrivit det på följande vis:

”Det sägs att italienare är begivna på ett perspektiv på politiken som de kallar dietrismo.

Dietro betyder bakom, och dietrismo betyder den vanemässiga övertygelsen att det man ser är ämnat att dölja det man får, av krafter som verkar bakom en ridå som delar världen i en scen och kulisserna, där den sistnämnda är var de verkliga händelserna sker och den förstnämnda är där den medvetet förvanskas.

Du läser något, eller hör det på radio eller TV, och som en välskolad dietrista undrar du inte så mycket vad du får höra utan varför du får höra det och varför nu.”

Om det inte var så klumpigt skulle vi på svenska kunna säga att dietrismo är ”bakom-ism”.

Poängen med denna föreställning är att beteckna de misstankar vi alla kan drabbas av, nämligen att bakom det vi kan observera egentligen finns något annat.

Det vi ser är inte hela sanningen, utan vi anar ugglor i mossen när tonårsdottern säger att hon ska sova hos kompisen, när partnern tar med mobilen på toaletten allt oftare, eller när chefen påstår att omorganisationen inte kommer att påverka just din arbetssituation ...

Denna vardagsmisstänksamhet är rätt normal, men den kan också omvandlas till en ideologisk föreställning, ett systematiskt tvivlande på allt som medier rapporterar om, politikerna säger eller forskningen hävdar, och tron att som kommuniceras och göras egentligen är dimridåer, att det bakom allt finns en annan verklighet.

När normala mänsklig misstänksamhet på detta sätt görs till en politisk övertygelse som tar över all verklighetsobservation riskerar det också att försvåra möjligheterna att kommunicera.

Den som tror att världen styrs av judarna, storkapitalet, Davoseliten, djupa staten, kulturmarxister, Illuminagi, USA-imperialisterna, medievänstern, frimurarna, etc blir inte lättpratad. Detta eftersom en dietrismodrabbad, oavsett vilka fakta eller resonemang som framförs, anar konturerna av en konspiration eller avancerad bluff.

Givetvis är månlandningen i denna värld troligtvis fingerad, Kennedy mördades av det militärindustriella komplexet, poliser eller utländska aktörer mördade Palme, pandemin skapad av globalister, och så vidare.

Alla som läst Dan Browns Da Vinci-koden eller sett filmen vet vad det handlar om!

Och om någon bränner koranen och förorsakar kaos är de som lider av dietrismo rätt säkra på att det är främmande makter som egentligen ligger bakom ...

Denna typ av föreställning får också näring ur religiösa föreställningar om att Gud har en plan för allt och alla. Det som sker är en del av något stort och för oss vanliga människor obegripligt. Eller som det sägs i skriften (Romarbrevet):

”O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar!”

Men även om vi vanliga plattfötter inte förstår, kan vi hoppas att prästerna kan hjälpa oss att uttolka skeendena. Och det är den rollen som dietrismo-praktikanterna gärna tar sig.

Dietrismo förstärks av att den som tror sig belägrad av bluffmakare och lättlurade medmänniskor också tenderar att isolera sig och enbart söka andra som skådat ljuset. Genom att skapa ”ekokammare” där endast andra som förstått det verkliga sammanhanget håller sig, blir denna samling allt mer verklighetsfrånvänd och omöjliga att ha att göra med.

Och när omgivningen vänder dem ryggen därför att de är så kufiska så stärks deras övertygelse om att vara ensamma på jorden som förstått hur allt egentligen hänger ihop.

Varje motgång tolkas som en bekräftelse på att den egna insikten är rätt och riktig.

Dessa figurer går från att först, i början av sina insikter, ha försökt övertyga andra genom logiska resonemang, till att sedan se med förakt på andra människor som låter sig duperas.

Dietrismo-drabbade blir allt mer som en sekt. Men när den dör ut kommer nya konspirationsteorier att ta vid. Det finns ett konstant flöde av sådana föreställningar som oftast har ungefär samma struktur, men varierar innehållet beroende på tidsandan.

Nu finns det också en lindringar variant av dietrismo, nämligen den som förvisso inte tror att det finns hemliga nätverk, konspiratoriska grupperingar eller dolda planer, men som istället tycker sig se bakomliggande trender som döljs av ytliga medier, slöa forskare och ignoranta medborgare.

Medan dietrismo bygger på fantasier som inspireras av människors biologiskt framvuxna försiktighet, som förstorats av fantasifulla profeter, så är detta mer en ambition att försöka härleda vardagsföreteelser till ett större sammanhang.

Ta vädret. Medan vi vanliga mugglare ser att det regnar idag och att SMHI-appen förutspår bättre väder i morgon, kan den mer insatte metorologiskt utbildade personen förstå och analysera vädret i ett större perspektiv. Vädret är det som är just nu, klimatet handlar om utvecklingen med hundra, eller till och med tusenårsperspektiv.

Översatt till politik finns det således en lindrigare art av ”dietrismo” i de klassiska politiska ideologierna liberalism, konservatism och socialism. Inte minst de senare, bland marxisterna, grasserar föreställningar om att kunna förstå hur världen egentligen är beskaffad.

Detta kallas för ”falsk medvetenhet” och uppdraget för de upplysta blir att försöka väcka folket, få dem att skåda ljuset och slutligen förstå hur allt egentligen hänger samman. Befrielse!