Söndagsskola om kapitalismen och julmust

Marx och Engels formulerar detta lysande i ”Kommunistiska manifestet” när de beskriver hur kapitalismen varit en revolutionär kraft, som rivit ner den gamla feodala ordningen, slitit sönder gamla naturliga band mellan människorna och deras ledare, och istället infört det ”nakna intresset” och det känslolösa ”kontant betalning” som den kraft som ska hålla ihop samhället.

Allt heligt tappar sitt värde, illusionerna försvinner, och den öppna skamlösa direkta utsugningen har ersatt det dolda utnyttjandet.

Julmusten illustrerar detta. Eftersom folk skiter i de återhållsamma tolkningarna av traditionerna och köper musten så ställs den också fram. Den är en guldflod för handlarna.

Men det är ingen villkorslös kapitulation för kapitalisternas samvetslösa spekulation som folket gör. För när andra multinationella drakar som Coca-Cola försökte tränga undan julmusten blev det ett helsikes liv och konsumenterna slöt upp bakom julmusten som något typiskt svenskt, värt att försvara mot de utländska profitörerna.

Marx & Engels formulerar kapitalismens innebörd i några kärnfulla formuleringar:

”Den har kränkt det fromma svärmeriets heliga rysning, den ridderliga hänförelsen och det spetsborgerliga vemodet i den egoistiska beräkningens iskalla vatten.”

Ibland framförs det kommentarer kring detta som går ut på att kapitalisterna är dåliga människor, som saknar moral och borde tas i örat av någon som förstår vad god vandel är.

Det ska inte uteslutas att det finns en och annat bland dessa profithungriga näringsidkare som har deformerad moral, men de är inte fler där än på andra ställen, som exempelvis kulturvärlden eller i politiken. Eller i läsarens egen omgivning.

Nej, det som gör att handlarna ställer fram julmusten redan i oktober. Utan konkurrensen mellan de olika aktörerna på marknaden. Den som inte ser till att tjäna pengar när chansen finns, kommer att se sina konkurrenter plocka hem vinsten och så småningom äta upp den som inte vågat eller kunnat öka sin vinst.

Det är inte moralen utan systemet. Och vad värre är, alla försök att ersätta ett system där företag kan erbjuda sina varor och tjänster på marknaden med någon slags ordning där allt detta planeras av mänsklighetens goda tjänare har gått åt pipsvängen.

I de planekonomiska systemen finns troligtvis ingen julmust att uppbringa.

Och den som tycker att det i ett öppet samhälle ska finnas yttrandefrihet, tryckfrihet och vara tillåtet att bilda politiska partier som får ställa upp i valet, eller fritt trycka tidningar eller publicera på nätet, får svårt att motivera varför det inte också i så fall ska vara tillåtet att öppna en korvkiosk som erbjuder en kokt med bröd för det facila priset av 20 kronor.

Och den korvförsäljaren få finna sig i att IKEA bara tar 5 spänn.

Det revolutionerande i detta system, som Marx och Engels ser det, är att systemet är bättre än det föregående. Det är också därför som kapitalismen klarat att ständigt förnya sig.

Många av de samtidsprojekt som vi förknippar med tankar på jämlikhet, rättvisa och frihet grundar sig i den kapitalistiska omvandlingen. När Marx och Engels skriver – som refererades ovan – att kapitalismen slitit sönder banden mellan människorna med ”deras naturliga ledare”, ingår såväl patriarkatet med mannen som dominant, som klankulturer och bymentalitet.

Samhällen med hierarkier som låste fast människor vid släkt, hembygd och traditioner fördes till historiens sophög av marknadsekonomins iskalla logik.

Vi hade inte haft en arbetarrörelse som frigjort arbetskraften från bondesamhällets förtryckarstruktur om inte kapitalismen erbjudit ett alternativ till livet som statare, dräng eller piga.

Och, det är viktigt att understryka, även om kapitalismen inte avskaffade förtrycket, så införde den en beroendeordning som de flesta föredrar framför bondesamhällets maktstruktur.

Med omvandlingen kom vi att få en ”avförtrollning” av samhället, där gamla auktoriteter kom att detroniseras. Som Marx och Engels skriver:

”Bourgeoisin har avklätt alla de verksamheter, som förut betraktades och ärades med from vördnad, deras helgongloria. Den har förvandlat läkaren, juristen, prästen, poeten och vetenskapsmannen till sina betalda lönearbetare.”

Det är något att tänka på när vi nu nalkas julen, i gemenskapens och Mammons sällskap.