Stig-Björn Ljunggren: ”Ett rasrent Sverige”

Pappa ska alltså fråntas ett uppdrag därför att hans dotter gjort något som anses olämpligt. Är inte det lite överdrivet?

Med tanke på att kungahuset också är beskyddare för Gastronomiska Akademien borde kanske den positionen också förloras, om det visar sig att kronprinsessan och hennes Daniel käkat en korv med bröd på korvmojen i Ockelbo någon mörk kväll?

Den som vill leva ut sina rasistiska böjelser bör söka sig till hundbranschen. Där verkar taket för vad som kan sägas vara något högre.

Visst, som vi kunnat läsa bland annat i Sydöstran, har coronakrisen gjort att efterfrågan på jyckar ökat. Vilket gör att ”hundfabriker” ute i Europa smugglar in hundar med smittsamma sjukdomar. En hel del lurendrejeri förekommer också.

Men det måste gå att vara kritiskt mot detta utan att överdriva. Det har tvärtom blivit vanligt att folk importerar diverse ”gatukorsningar” från exempelvis Irland utan att det är några större problem.

Det är onekligen lite frestande att jämföra denna debatt med det som diskuteras kring flyktingar och invandring. Och vi kan notera att det som sägs om hundrasers renhet idag låter ungefär som när det för 50 år sedan diskuterades egenskaper hos olika människoraser.

Och i så fall kan vi se kungahusets val av en blandras som ett inlägg i den debatten - från en familj som sedan långt tillbaka har en kosmopolitisk blandning?

I Aftonbladet försvarade igår veterinären Andrea Bevilacqua kungahusets tilltag. Han säger till tidningen att han själv aldrig skulle köpa en rasren hund, utan har flera oproblematiska blandrashundar.

Bevilacqua har tvärtom stark kritik mot hur dagens hundavel går till:

”De sjukdomar vi känner till, utan undantag, förekommer oftare på rashundar i hela världen, även i Sverige. Från veterinärsynpunkt måste jag säga att när man avlar väljer man ut några egenskaper och processen gör att genetiskt blir varje steg lite svagare. Det finns fastslaget.”

Och, säger han:

”Ursprungligen var det tvärtom med aveln, den var ju till för att undvika oönskade egenskaper”.

Förr syftade således aveln till att få bort det negativa. Nuförtiden är det positiva egenskaper som aveln försöker vaska fram. Med konsekvens att hundar blir ”sönderavlade”.

Veterinären i fråga drar tvärtom en lans för ”byrackorna”, som han beskriver som ”jättepigga och friska och blir uppåt 20 år gamla”. Detta utan att någonsin behöva träffa en veterinär.

Något att fundera över för folk lägger tusentals kronor på att försöka operera sina renrasiga hundar friska ... och kanske borde det där med rasrenhet tas med en nypa salt framöver. Även när det gäller hundar. Det är inte ett rasrent Sverige vi behöver, utan en friskare.