Stig-Björn Ljunggren: Fariséerna och sunt förnuft
Men det mesta av det som sägs är rekommendationer. Och det finns några som tycker att denna vädjan till sunt förnuft inte räcker, att vi behöver en regering som inte bara pekar med hela handen, utan faktiskt också, gärna med polisens hjälp, skriver folk på näsan om vad som gäller.
De vill ha raka rör, skarpa order, inget pjosk. Auktoritet! Vi behöver en statsminister med järnnäve! Ta folk i örat!
Mot denna hållning står den försiktiga faktabaserade linjen, där staten för en dialog med folket och styrningen lagar efter läge.
Grälet om hur staten bör bete sig under pandemin är egentligen en evighetsdebatt om hur maktutövningen ska organiseras i samhället.
”Grälet om hur staten bör bete sig under pandemin är egentligen en evighetsdebatt om hur maktutövningen ska organiseras i samhället.”Stig-Björn Ljunggren
Ett synsätt är att vi måste, i synnerhet i svåra tider, ha ett maktcentrum som styr upp. Ett samhälle utan tydliga rättsliga traditioner, auktoriteter och kommandostrukturer faller gradvis samman och utvecklas till kaos.
Ett annat synsätt hävdar att människor i samspel med varandra bäst hanterar traditioner och tillämpningen av regelverk. Auktoritet och respekt kommer från medborgarnas självstyre. Sunt förnuft är den kompass som räcker längst. Även under pandemier.
Det förra handlar om en vertikal uppfostran av folket, ”uppifrån och ner”, medan den andra är en horisontell uppfostran, ”människa till människa”
Den vertikala uppfostran innebär att myndighetspersoner går runt och inspekterar så att restauranger och affärer följer coronarestriktionerna minutiöst. Att folk håller avstånd. Bäst av allt, stäng ner!
Den horisontella uppfostraren tror däremot att det i längden fungerar bättre om folk själva lär sig använda sitt förstånd, säger till varandra att hålla avstånd, eller först i värsta fall kontaktar myndigheterna om någon inte bättrar sig.
Denna historiska motsättning mellan två olika sätt att skapa ordning kan exemplifieras av Gamla och Nya Testamentet.
GT är fylld av en massa regler och bestämmelser om vad folk ska göra, inte göra, hur äta och vad inte äta etc. Det är en fet regelbok full av hotfulla tillsägelser. Medan NT egentligen bara predikar de tio budorden sammanfattade i den enkla sentensen: Du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad.
Konflikten mellan den vertikala och horisontella samhällsmodellen symboliseras perfekt av ett gräl som Jesus hade med fariséerna, som var överhetens konstaplar och ständigt sökte efter syndare att tillrättavisa.
Vid detta tillfälle krockar de bägge synsätten så det slår gnistor. När fariséerna klagade på Jesus och hans lärjungar för att de åt och drack utan att följa det judiska reglementet svarade Jesus ungefär så här:
– Det viktiga är inte vad vi stoppar i magen, utan vad som kommer ut från våra hjärtan.
På samma sätt får vi som tror på den horisontella modellen, på folkligt självstyre, försvara oss när dagens fariséer kommer sättandes med sina pekpinnar:
I det långa loppet är förnuftet är den bästa källan för framåtskridande. Auktoritet bygger inte medvetande, utan det är medvetandet som bygger auktoritet.
