Stig-Björn Ljunggren: ”Passa på att swisha medan det är gratis”
Veckans minst uppmärksammade nyhet att en lama rymde ut på vägen vid Angelskog. Varför vet vi inte. Däremot vet vi varför regeringen sett till att vi fått en ny förvaltningsplan för dessa varelser.
Det ska bli enklare att jaga vildsvin med hjälp av elektroniska bildförstärkare, värmekameror och rörlig belysning. Inom kort kommer det antagligen också att bli lättare att sälja köttet, vilket idag är rätt krångligt.
Skälet är förstås att vildsvinen blir allt fler och ställer till med allt mer problem. De fördärvar skördar och förorsakar olyckor. Dessutom:
”Till skillnad från minkar och ekorrar har vildsvinen väldigt få vänner.”Stig-Björn Ljunggren
Skälet till detta är förstås enkelt. Det är svårt att hitta några texter på nätet om ”så skyddar du dig mot minkar” eller ”vad du ska göra om du möter en ekorre”, men det finns rikligt med motsvarande instruktioner om vildsvin.
Frågan är om det också borde finnas instruktioner om hur vi ska bete oss när vi hämtar barn på förskolan?
Borås Tidning häromdagen rapporterade nämligen om en farfar som fick med sig fel barnbarn hem. Kommen till förskolan ropade han barnbarnets namn, en flicka kom springande och följde glatt med honom därifrån.
Och väl hemma upptäckte farmor misstaget: Rätt namn men fel unge.
Det rapporteras att rektor på förskolan tagit på sig ansvaret för det inträffade. På samma sätt har regeringen tagit på sig ansvaret för att se över valsystemet genom att bland annat låta utvärdera om avskärmningar av valsedelställ är tillräcklig.
Att vi ska kunna plocka åt oss partisedlarna utan insyn har det tidigare varit lite si och så med i Sverige. Öppenheten har hotat ett demokratiskt fundament, nämligen valhemligheten.
Det är därför vi inte kan rösta hemifrån, genom nätet. Då är det inte glasklart att den som väljer också gör det utan påverkan från någon annan, som kanske står bredvid och kollar att ”rätt” parti får rösten.
Men vi kan ju sätta över tusentals kronor via nätet? Varför inte också rösta?
Då kommer valhemligheten in i bilden. När du sätter över en tusenlapp till ett annat konto går det att spåra. Men har vi valhemlighet ska den kopplingen inte gå att göra.
Annars använder vi nätet allt mer och har vant oss vid att inte behöva betala för tjänsterna. Men nu meddelar Dagens Arena att staten i fortsättningen kommer att få betala för sina digitala brevlådor till de företag som äger dem - och som tidigare inte fått någon ersättning.
Som på så många andra områden är vi på väg att upptäcka att det inte finns några gratis luncher. Men swish är väl gratis?
Ja och nej. Företag får betala drygt 1 krona per transaktion. Vilket förstås indirekt betalas av kunderna. Tänk på det nästa gång du handlar lök för 20 kronor på torget och pröjsar med mobilen!
Privatpersoner betalar dock ingenting. Inte ännu. Exempelvis Nordea säger på sin hemsida: ”Tjänsten är tillsvidare kostnadsfri för privatpersoner.”
Vi behöver inte berätta för läsarna vad undertexten till denna upplysning är. Passa på och swisha medan det är gratis!
