Sunt ökat Natomotstånd
Med det bröts trenden från ett till två år sedan, då andelen anhängare av Natointräde ökade och motståndet minskade. Jämfört med för ett år sedan har Natomotståndarna ökat, från 40 till 44 procent. Anhängarna till Natomedlemskap har minskat samma tid, från 35 till 31 procent.
En rad faktorer har i några år satt de försvarspolitiska frågorna högre på dagordningen. De är främst Rysslands aggressivare agerande, med annekteringen av ukrainska Krim och striderna i östra Ukraina. Det har försämrat Sveriges säkerhetspolitiska läge.
Rysslands upprustning och de USA-ledda Natoländernas svar på det, med frambasering av styrkor till Baltikum och Polen, har gjort Sveriges närområde till mer av en het zon än tidigare sedan 1989.
Ryssland har även använt sina stridskrafter i Syrien och övat i stora övningar i närheten av sin västra gräns under hösten.
Sverige, och Finland, har upprustat sina försvar, om än relativt måttligt. I Sveriges fall har det skett från en låg nivå.
Med tanke på det säkerhetsmässiga och militärt försämrade läget för Sverige kan man tycka att stödet för Nato-medlemskap borde ha ökat det gångna året. Att så inte blivit fallet, utan att tvärt om en minskning skett, kan ha flera orsaker. Men den främsta är antagligen Donald Trump.
Sedan de mätningar som visade ökat stöd, under 2016, är Trumps intagande av ämbetet som president i Natos främsta medlemsland USA största förändringen. Trump har uttalat skepsis mot Nato.
Även om Trump tonat ned sin kritik, efter möte med Natos ledare Jens Stoltenberg, har Trumps signaler om USAs, jämfört med förr, mindre entydiga uppslutning för Nato registrerats svenskarna. Farhåga finns nog även att Trump kan dra in Natos länder i något farligt.
När Sverige stärkt sitt försvar och återinfört en delvis värnplikt, samt bildat militära samarbeten med en rad länder, (Finland, Storbritannien) tycker många svenskar att Sverige är på rätt väg försvarsmässigt och att behovet av Natoanslutning minskat.
För att fortsätta på den vägen kan det behövas ytterligare stärkt försvar. Men det kan lika gärna ske utan att Sverige går med i Nato.
Vi ser nu ett sunt Natomotstånd. För i en skala, där att vårt försvar nu stärks är första växeln, är den sista växeln möjligen ett Natomedlemskap. Dit är det långt.
Att Sverige klarat sig utanför krig i 200 år kan göra att många resonerar att det är fel att ändra på ett vinnande alliansfritt (och neutralt) koncept.
Även om Sverige med EU-medlemskap och nya skrivningar inte längre är neutralt (och aldrig haft den neutralitet Schweiz har) eller alliansfritt (är i EU) skulle en Natoanslutning definitivt markera slutet på en 200-årig svensk hållning.
Med bara 31 procent anhängare av Natomedlemskap har de fyra borgerliga partierna, som är för det, för övrigt inte ens alla sina väljare bakom partilinjerna.
