Tidö-avtalet gör välfärdens professionella till angivare
Grundskollärare är Sveriges näst vanligaste jobb. Enligt Statistiska Centralbyrån arbetar 110 120 personer som lärare i grundskolan. Under 2023 behöver lärarna fundera igenom etiken i uppdraget. Är du som lärare redo att rapportera en papperslös elev till myndigheterna om lagen kräver det?
Det Tidö-avtal som Ulf Kristerssons regeringsmakt vilar på innehåller flera skrivningar som fått hård kritik. En av dem är att ”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.” I realiteten är risken överhängande att det inte blir ”kommuner och myndigheter” som blir skyldiga att ange personer, utan att det faller på välfärdens yrkesutövare.
Sjukvårdspersonal, lärare, psykologer, personal i förskolan och många socionomer är beroende av människors förtroende för att kunna utföra sin uppgift. Det är oerhört svårt att vara en förtroendeingivande läkare eller socialsekreterare och samtidigt ha krav på sig att ange människor som söker stöd och hjälp. Att stå på klienternas och brukarnas sida och samtidigt förväntas vara angivare kan bli ett outhärdligt arbetsmiljöproblem i välfärden.
”Med Tidö-avtalet aviserar Ulf Kristerssons regering att den är beredd att ta strid med hundratusentals yrkesverksamma i välfärden.”Joel Stade
Kritiken har inte låtit vänta på sig. Lärarnas yrkesetiska råd har protesterat. I Västra Götaland säger regionstyrelsens ordförande Helén Eliasson (S) att sjukvårdsanställda ska ”syssla med vård och inte angiveri”.
Till och med Moderata ungdomsförbundet, Muf, protesterar. ”Moderaterna måste göra det tydligt att anmälningsplikten inte kommer att gälla vårdpersonal eller skolpersonal” säger Muf-basen Douglas Thor som själv jobbat som lärare.
I många yrken finns starka normer och ideal. Det gäller inte minst medelklassyrkena i välfärden, där likabehandling och lojalitet med de som behöver det offentligas stöd är viktiga värden. Det är sådan yrkesetik som Tidö-avtalet hotar.
Att Tidö-regeringen är beredd att gå till attack mot yrkesetiken i välfärden säger något om regeringens ideologiska kärna. Ett traditionellt förhållningssätt är att lyssna på yrkesutövarna och respektera den etik som vuxit fram i deras verksamhet. Men ur ett radikalt högerperspektiv är yrkesetik ett hinder för att göra lärare och läkare till statens agenter i jakten på personer att utvisa. Det senare perspektivet har uppenbarligen vunnit i Ulf Kristerssons regeringsunderlag.
Än är Tidö-avtalets angiveri-skrivning inte regeringspolitik. Högljudda protester från välfärdsprofessionernas organisationer kan förhoppningsvis innebära att den aldrig blir det. Men hotet finns där.
Med Tidö-avtalet aviserar Ulf Kristerssons regering att den är beredd att ta strid med hundratusentals yrkesverksamma i välfärden. Det vore ett betydande misstag av regeringen att gå vidare med de planerna. Både etiskt och politiskt.
