Annacarin Leufstedt: Vi hörde hotet men brydde oss inte
När andra som vi varken känner eller vet vilka dom är har nästan 100 % koll på det som vi tänker, känner och gör. Då är det lika mycket vårt fel. För vi har gett vår tillåtelse.
Men övervakningskapitalism är inget att leka med. Det hörs redan på ordet. Att det passerat gränsen. Att vi borde ta det på fullaste allvar. Och lyssna till forskare, ekonomikritiker, sociologer, beteendevetare och alla andra som också varnar.
Det handlar om konsekvenserna av en affärsmodell som bland andra Google och Facebook använder. Att genom riktad reklam till enskilda individer också övervaka både individernas klick och konsumtion in i minsta detalj. Och där den fulaste grejen inte är kartläggningen i sig, utan vad den används till.
Att förutsäga individers beteenden och styra deras viljor. Det som individen själv ska äga kontroll över, och det som många fortfarande tror att dom har. Men betingning är en både väl känd modell och metod.
Och när signaler vi själva kanske inte uppfattar triggar igång hjärnans belöningssystem och får dopaminet att dra iväg, då behöver vi inte oroa oss för att bli försöksdjur. Vi är det redan. Som när vi tycker internet är bra och det sociala nätet är kul och använder det dagligdags, utan att fundera på vad som också händer.
Och medan vi inte fattar och därför faller av egen kraft tar andra hem både guldet och vinsten. I det korta perspektivet har vi också förlorat massor med tid. Den vi annars tycker aldrig räcker till. Men affärsmodeller a la Google, Amazon och Facebook är enligt många ett samhällsproblem redan idag.
Och det kan snart bli ännu farligare. Särskilt om vi tror att galningar som Trump och dom andra bara är några sjuka undantag. I förlängningen kan vi alltså förlora allt. För att det blev som med klimatet. Att vi hörde om hotet i flera år, men inte brydde oss. Och så gick det som det gick. För så naiva var vi.
