Aung San Suu Kyi benådas: "Spel för galleriet"
Den styrande militärjuntan i Myanmar har benådat Aung San Suu Kyi i samband med en buddhistisk högtid i landet, där 7 000 andra fångar också har fått amnesti.
För Myanmars tidigare ledare handlar det dock bara om benådning för fem påstådda brott som hon dömts för i militärdomstol, enligt militärkontrollerade medier.
Aung San Suu Kyi är dömd i 14 andra rättegångar, som dömts ut av omvärlden och allmänt uppfattas som ett sätt att isolera henne från alla chanser till fortsatt makt. Hon väntas inte släppas på fri fot.
– Hon kommer inte att slippa husarrest, säger en källa till nyhetsbyrån Reuters.
Spel för galleriet
Kanske hoppas militärjuntan att handlingen ska framställa den i bättre dager. Men tusentals civila har dödats sedan juntan tog makten 2021 i ett Myanmar där utrymmet för oppositionella röster sedan dess kraftigt har begränsats.
– Det finns en tradition i Myanmar att släppa fångar, både politiska och kriminella, vid stora buddhistiska högtider. Det genererar karma. Militären gör en god gärning genom att avskriva några domar, men man släpper ju inte henne, säger Helena Thorfinn, författare och Myanmarexpert, till TT.
– Suu Kyi har många domar som successivt har adderats på. Det här är ett spel för galleriet, man ska inte lägga för stor politisk vikt vid det.
Benådningen innebär att det 33-åriga fängelsestraff som den nu 78-åriga Aung San Suu Kyi har dömts till reduceras med sex år, enligt statliga medier.
Aung San Suu Kyi har suttit fängslad sedan hon avsattes i militärkuppen 2021. Hon har dömts för allt från korruption till olagligt innehav av walkie-talkies och överträdelse av covidregler.
Nobels fredspris
Förra veckan flyttades hon från det fängelse där hon har suttit till en regeringsbyggnad med hög säkerhet. Suu Kyi har sedan hon greps i februari 2021 endast setts till på ett foto från en domstolssal i staden Naypyidaw.
Suu Kyi tilldelades 1991 Nobels fredspris för sin kamp för demokrati, men hon har sedan kritiserats för sitt ledarskap vid förföljelsen av folkgruppen rohingya. Under tidigare diktatur satt Aung San Suu Kyi i husarrest i flera omgångar i omkring 15 år.
Fakta: Militärkuppen i Burma
Den 1 februari 2021 genomförde Myanmars väpnade styrkor en kupp och avsatte landets folkvalda regering, ledd av Aung San Suu Kyi och hennes parti Nationella förbundet för demokrati (NLD).
Maktövertagandet gav överbefälhavaren general Min Aung Hlaing i det närmaste oinskränkta maktbefogenheter.
I samband med kuppen greps hundratals av NLD:s högsta politiker och sattes i husarrest. Aung San Suu Kyi och den avsatta presidenten Win Myint åtalades vartefter för en rad brott.
När 2022 var till ända och samtliga 19 rättegångar mot Aung San Suu Kyi var avklarade hade hon dömts till sammanlagt 33 års fängelse för allt från korruption och uppvigling till brott mot sekretesslagar och coronarestriktioner sedan kuppen 2021.
Efter kuppen har ett inbördeskrig brutit ut mellan militären och kuppmotståndare.
Källa: Landguiden/UI
