Avtalet för det ukrainska spannmålet har löpt ut

Måndagens besked lämnades av Kremls talesperson Dmitrij Peskov under ett videosamtal med reportrar. Peskov tillade att Ryssland återgår till avtalet när landets krav har uppfyllts.

"När den del av Svartahavsavtalet som relateras till Ryssland genomförs kommer Ryssland omedelbart att återgå till att implementera avtalet", sade Peskov.

Ryssland har länge hotat att dra sig ur avtalet, då man hävdar att de egna kraven på förbättrad export av spannmål och konstgödsel inte har uppfyllts. Dessutom anser man att fattiga länder inte har fått tillräckligt med spannmål.

Överenskommelsen om spannmålsexport från Ukraina förhandlades fram med hjälp av Turkiet och FN förra sommaren och tillät Ukraina att exportera spannmål från tre ukrainska hamnar, Odessa, Juzjne och Tjornomorsk.

Avtalet löpte ut klockan 23 på måndagen, svensk tid.

Ukraina har dock meddelat att man är beredd att fortsätta exportera spannmål trots Rysslands beslut.

Beskedet kom från den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj, enligt AFP.

"Även utan ryska federationen bör allt göras så att vi kan använda denna korridor över Svarta havet. Vi är inte rädda. Vi har blivit kontaktade av företag som äger fartyg. De sade att de är redo att fortsätta transporterna", säger presidenten på sociala medier i kommentarer som publicerats av hans talesperson Sergij Nykyforov.

I sitt dagliga tal sade Zelenskyj att Ukraina, FN och Turkiet gemensamt kan upprätthålla spannmålskorridoren och inspektionen av fartyg.

– Jag har skickat officiella brev till Turkiets president (Recep Tayyip) Erdogan och FN:s generalsekreterare (António) Guterres med ett förslag om att fortsätta arbetet med spannmålsinitiativet för Svarta havet eller dess motsvarighet i trepartsformat – i det mest tillförlitliga sätt, säger han.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallade Rysslands beslut för "cyniskt".

"Jag fördömer starkt Rysslands cyniska agerande att avsluta spannmålsavtalet, trots FN:s och Turkiets försök” skrev hon på Twitter.

Även USA:s utrikesminister Antony Blinken fördömde Rysslands agerande och anser att resultatet blir att matpriserna stiger och det blir svårare att få tag på mat där behovet är "desperat".

– Slutsatsen är att det är samvetslöst, sade Blinken.

Rysslands besked kommer däremot inte att leda till lika stora prisökningar av livsmedel som vid krigets början, enligt Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi vid Agrifood Economics Centre vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Många av världens regeringar införde då stimulanspaket för att öka efterfrågan hos konsumenterna – vilket gjorde att priserna gick upp. Även stigande energipriser och handelsgödselpriser påverkade, sade han.

Enligt Jansson är världen också bättre rustad nu än för ett år sedan, då branschen fortfarande var fullt sysselsatt med att återhämta sig efter pandemin – vilket bland annat ledde till flaskhalsar på leveranskedjorna.

– Allt detta sammantaget spädde på prisökningen som var då.

Också de nya leveransvägar som har utvecklats utöver Svarta havet under det senaste året är en viktig faktor, enligt Torbjörn Jansson.

– Nu har nya exportvägar öppnats, man kan exportera mycket mer genom EU än man gjorde då.

Samtidigt finns det länder som kommer att påverkas, om än i mindre grad än för ett år sedan, enligt Jansson. För Turkiet är exempelvis spannmål från Ukraina mycket viktigt. Med nya och krångligare transportvägar blir det dyrare för dem.

– Det skulle inte bli någon svältkatastrof eller så. Men däremot blir det dyrare för hushåll i länder som redan har det dåligt. Även några procent högre priser skulle göra det svårare för dem.

Enligt Torbjörn Jansson är Ukraina det land som drabbas värst. De alternativa vägarna underlättar förvisso situationen – men man kan hamna i ett läge där delar av produktionen inte kan säljas.

– För Ukrainas ekonomi är det här en viktig inkomstkälla. Och för spannmålsodlarna kan det bli katastrofalt.