"Brutalt pingpongspel" vid Belarus gränser

Förra året tog sig 8 000 migranter in i Belarus grannländer Lettland, Litauen och Polen. Över 40 000 gånger stoppade gränsvakter personer från att ta sig in från Belarus, enligt EU. Runt 20 personer rapporteras ha mist livet vid gränserna.

Sedan situationen eskalerade i Polen i höstas har antalet nyanlända migranter minskat.

– Man kan säga att vi har hanterat situationen. Även om det fortfarande görs en del försök och det kommer människor över gränsen är det på en helt annan nivå än det har varit, säger Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionär, till TT.

– Mitt intryck är att Lukasjenko verkar ha tappat intresset för den här särskilda statskontrollerade smugglingen. Man kan inte slappna av, för han kan förstås få nya idéer, men det är ett klart förbättrat läge.

EU anklagar Belarus för att ha iscensatt migrationen som ett straff mot EU för sanktioner som riktats mot diktaturen.

Trots att situationen lugnat sig pågår den fortfarande och Polen, Lettland och Litauen fortsätter att trycka tillbaka migranter som försöker ta sig in i EU från Belarus. Främst söker sig migranterna nu mot Polen och Lettland.

– Många verkar tro att situationen är löst när den i själva verket inte alls är det. Det finns fortfarande väldigt stora problem. Ett problem är EU:s våld, säger Måns Molander, Sverigechef vid människorättsorganisationen Human Rights Watch.

– Det finns flera välgrundade rapporter om övervåld från gränsvakter. Både att migranter tvingas in i EU från Belarus men också att de tvingas tillbaka in i Belarus från EU:s gränsvakter. De trycks fram och tillbaka, som i ett brutalt pingpongspel.

Det är oklart hur många migranter som just nu befinner sig i Belarus med Europa som mål. Uppgifterna pendlar mellan 1 500 och uppemot 5 000.

I Litauen har antalet migranter som försöker ta sig in nästan upphört. I Polen har gränsvakter stoppat migranter från att ta sig in 600 gånger i år och i Lettland stoppas tiotals gränsövergångar om dagen.

Ylva Johansson säger att olagliga, så kallade pushbacks, är oacceptabelt inom EU. Det var inte pushbacks vid belarusiska gränsen, eller att man förstärker gränsen med staket och taggtråd, som trappade ner situationen, enligt Johansson. Det var när EU tillsammans med länder som Irak ströp migrantvägarna till Belarus, genom att exempelvis stoppa flygplanen med migranter, säger hon.

– Vi kan inte hantera migration i EU genom att bygga något slags fäste runt Europa. Självklart måste vi försvara och skydda våra gränser, men för att hantera migration måste man samarbeta med andra länder och se till att folk inte ger sig iväg på de här resorna från första början, säger Johansson.

Efter att Polen, Lettland och Litauen larmat om den extrema situationen har kommissionen lagt fram ett förslag med undantagsregler inom migrant- och asylhanteringen på gränsen mot Belarus. Förslaget, som ska bli möjligt för alla EU-länder att tillämpa vid ett liknande läge, diskuteras nu i EU.

– Vi har talat om i förslaget vilka avvikelser man kan göra från regelverket men också vilka avvikelser man inte kan göra. Man kan inte legalisera pushbacks, man kan inte förvägra människor rätten att söka asyl och få sin sak prövad i en rimlig och rättvis process, säger Ylva Johansson.

Förslaget har väckt kritik i delar av EU – parlamentets socialdemokratiska grupp beskriver det som "oroande och extremt".

Måns Molander anser att det rent av är ett farligt förslag som begränsar asylrätten och skapar ännu mer utsatthet för redan väldigt sårbara människor.

– Man måste följa reglerna även om länder är satta under press. De begår en massa olagligheter som övergrepp och pushbacks mot migranter. Genom att EU skickar en signal om att extraordinära åtgärder ska accepteras så legitimerar man också övergreppen. Det är det stora problemet.