Demokratikrav ställs på medier som söker stöd

Regeringen har i allt väsentligt gått på utredaren Mats Svegfors linje i sin proposition om ett nytt mediestöd. Förslaget innebär att det nuvarande driftsstödet, som funnits sedan 1970-talet, avvecklas. Det gamla systemet för presstöd var utformat i första hand för papperstidningar och fungerar inte längre då medielandskapet ritats om.

Enligt Liljestrand ska det nya redaktionsstödet vara teknikneutralt. Driftsstödet avvecklas och i stället införs ett redaktionsstöd som ges i förhållandet till hur stor redaktionen är.

Det nuvarande behovsprövade så kallade vita fläckar-stödet, som syftar till att stärka nyhetsbevakningen på svagt bevakade platser i landet, ska ingå i det nya redaktionsstödet.

Propositionen innehåller också ett nytt demokrativillkor för medier som ansöker om det nya stödet. Det ska enligt Liljestrand inte tilldelas nyhetsmedier som "väsentligen verkar mot de värderingar som nämns i regeringsformen".

Regeringen väntas fatta beslut om propositionen på torsdagen, men den offentliggörs inte förrän på tisdag nästa vecka. Ändringen kommer att träda i kraft från och med januari nästa år.

Beslut om att bevilja mediestöd ska fattas av Mediestödsnämnden, vars beslut inte går att överklaga. Liljestrand uppger att hon är säker på att systemet blir rättssäkert.

– Vi har stärkt oberoendet hos Mediestödsnämnden i och med att vi tar bort all politisk påverkan.

De som sitter i nämnden kommer inte att kunna vara politiskt aktiva.

– Det kommer att vara domare och jurister som utgör basen, säger Liljestrand.

Regeringens proposition bygger på Mats Svegfors utredning "Ett hållbart mediestöd för hela landet" som lades fram för ett år sedan.

– Vi lägger oss mycket nära utredningens förslag, säger Liljestrand.

Svegfors skrev i sitt betänkande att fler medier än i dag ska få ta del av det nya stödet, vilket innebär en generell omfördelning från tidningar som får driftsstöd i dag.

Bland de kategorier av medier som enligt utredningen får ett positivt ekonomiskt utfall med det nya systemet finns lokala förstatidningar och gratistidningar samt webbtidningar och nyhetssajter. Detta gäller framför allt från 2027, då upptrappningen av redaktionsstödet är genomförd.

De tidningar som får driftsstöd i dag, men ett lägre stöd med det nya systemet, får ett särskilt övergångsstöd under några år, enligt utredningsförslaget.

Enligt Liljestrand blir övergångsstödet "mycket generöst" och ska gälla i fem år.

Liljestrand förväntar sig ett brett stöd i riksdagen. För att få det nya mediestödet på plats krävs också en ny förordning som regeringen arbetar på. I den förordningen kommer särskilt fådagarstidningarnas situation att beaktas.

Även EU-kommissionen ska godkänna det nya mediestödet, som så småningom också ska utvärderas.

– Det handlar om en miljard i skattemedel. Då behöver vi också följa upp och se till att syftet uppfylls, säger Liljestrand.