Emmett Tills släktingar har inte gett upp
Den 14-årige svarte pojken hälsade på sina släktingar i Mississippi under sensommaren 1955. Inne i en affär ska han ha visslat efter en vit kvinna, som sedan anklagade honom för att ha antastat henne.
Vad som hände sedan är vida känt i USA. Två män åkte till pojken Emmett Tills släktingars hus, plockade upp honom och misshandlade honom svårt innan han sköts i ansiktet och kroppen slängdes i Tallahatchiefloden.
När Emmett Tills begravning hölls i Chicago i september 1955 kom över 10 000 människor för att visa sitt stöd. Mamman Mamie Till vägrade låta kistan vara stängd, så att hela världen skulle få se vad som hänt hennes son.
Häktningsorder utfärdad
Bilderna som kablades ut väckte avsky och fördömanden, och blev en av de stora gnistorna till medborgarrättskampen i USA. I år har Emmett Till gett namn åt en antilynchningslag.
Men de två män som åtalades för lynchningen frikändes av en helvit jury och ingen har ännu dömts för inblandning i Emmett Tills död.
67 år senare har hans släktingar inte gett upp kampen. För kvinnan som påstod sig ha antastats lever ännu och skulle kunna åtalas för inblandning i att ha kidnappat Emmett Till.
En häktningsorder hade visserligen utfärdats mot Carolyn Bryant, som hon hette då, men användes aldrig – hon hade ju två små barn och hennes man var redan gripen, misstänkt för mordet, resonerade polisen.
Eftersom häktningsbeslut inte preskriberas gäller ordern i teorin än i dag, och Tills släktingar anser att den ska användas nu så att hon kan åtalas.
– Det här är ett steg mot det. Vi vill se häktningsordern användas, säger Jaribu Hill, en advokat som företräder Tills släktingar, till nyhetsbyrån AP.
Hoppas på ny lag
Men advokaterna har en hel del hinder kvar. Alla andra direkt inblandade har under åren dött och det är inte helt klart vad som har hänt med allt bevismaterial, inte heller häktningsbeslutet de vill använda. Kanske ligger det i ett arkiv i Mississippi, kanske är det borta för alltid.
– Mississippi har ändrats mycket sedan 1955, men samma regler verkar leva kvar, de som skyddar den vita kvinnan, säger Deborah Watts, en av Emmett Tills släktingar, till AP.
Nu hoppas hon att Mississippis statsåklagare ska åtala Carolyn Bryant enligt den nya antilynchningslag, döpt efter Emmett Till, där alla som varit delaktiga i en lynchning kan fällas för hatbrott.
– Vårt hopp är att den här lagen leder till det vi hela tiden har krävt, att hon åtalas för medhjälp, säger Deborah Watts till USA Today.
– Att lagen bär hans namn betyder inte att Emmett Till har fått sin rättvisa, och det stoppar inte vår kamp.
Fakta: Lynchningar i USA
Den 29 mars i år skrev president Joe Biden under en ny lag som gör lynchningar till ett federalt hatbrott, en lag medborgarrättsorganisationer krävt i över 100 år. Lagen är döpt The Emmett Till anti-lynching act.
Ingen vet hur många lynchningar som har ägt rum i USA, men medborgarrättsgruppen NAACP har hittat 4 743 fall mellan 1882 och 1968. 72 procent av dem riktades mot svarta amerikaner.
Mississippi är den delstat där flest lynchningar registrerats. Emmett Tills död var en av 581 som noterats där fram till 1968.
NAACP skriver att siffran troligen är långt i underkant. Organisationen varnar också för att se lynchningar som en rent historisk företeelse och lyfter bland annat fram de uppmärksammade morden på George Floyd i Minneapolis och Ahmaud Arbery i Georgia, båda 2020, som nutida lynchningar.
Källa: NAACP
