Erdogans Kievbesök – vill medla i Ukrainakrisen
Ett frihandelsavtal som varit på gång i tio år ska slutas mellan Turkiet och Ukraina under president Erdogans besök under torsdagen.
Men Erdogans resa till Kiev, där han träffar president Volodymyr Zelenskyj, handlar om mer än så.
Turkiet, som står närmare Ryssland än andra Natoländer, vill gärna agera medlare i krisen som uppstått sedan Ryssland mobiliserat stora mängder soldater vid Ukrainas gräns under vintern och ställt långtgående krav på Natos agerande.
– På pappret har Ryssland och Turkiet nästan fientliga relationer, och står på olika sidor i flera krig och konflikter, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
– Men faktum är att trots detta, eller kanske just på grund av Turkiet visat sig vara en militär aktör att räkna med, så har de hyfsat goda relationer ändå.
Fnurror efter vapenaffärer
Relationen mellan Erdogan och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin brukar beskrivas som mycket personlig.
De är nästan jämnåriga (Putin är 69 år, Erdogan 67) och har varit auktoritära ledare över sina respektive länder under stora delar av 2000-talet.
– Erdogan har mer gemensamt med Putin är till exempel USA:s president Joe Biden eller Frankrikes Emmanuel Macron, påpekar Levin.
Den turkiska relationen till Ryssland har däremot försämrats något av att Turkiet sedan 2019 sålt drönare till Ukraina, som använt dem i kriget mot ryskstödda separatister i landets östra delar. Erdogan har vid flera tillfällen också uttryckt sig negativt gentemot hotet av en rysk storinvasion av Ukraina.
Efter mötet med Zelenskyj sade Erdogan att Turkiet är redo att göra sin del för att lösa krisen mellan sina grannländer, som beskrivs som "vänskapliga", men lägger också till att Turkiet "fortsätter stötta Ukrainas, inklusive Krims, suveränitet och territoriella integritet", enligt AFP.
Samtidigt är Turkiets relation till andra Natoländer ansträngd, inte minst sedan Turkiet i fjol köpte vapen av Ryssland.
Genom att öppna för medling hoppas Erdogan visa Nato att Turkiet har något att tillföra, enligt Levin.
Inget ryskt svar
Den turkiske presidenten, som ligger pyrt till i opinionsmätningarna inför det val som enligt plan ska hållas nästa år, har också andra motiv bakom medlingserbjudandet.
En upptrappad konflikt i närområdet skulle kunna driva upp energipriserna ännu mer i det redan ekonomiskt sargade Turkiet, som importerar rysk gas.
Och om västmakterna vill införa fler sanktioner mot Ryssland tvingas Erdogan ta ett svårt beslut.
Efter att Ryssland annekterade ukrainska Krimhalvön 2014, i strid med internationell rätt, valde Turkiet till skillnad från andra Natoländer att inte införa sanktioner mot Ryssland, vilket väckte USA:s ilska.
– Erdogan har ett intresse av att situationen inte förvärras, det skulle inte vara bra för honom, säger Levin.
Men medan Ukraina visat sig positivt inställd till turkisk medling har Rysslands svar uteblivit.
– Ryssland vill nog först uttömma samtalsmöjligheterna med USA och andra Natoländer, som jag tror prioriteras över Turkiet, säger Levin.
Öppen konflikt sedan 2014
Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.
Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.
Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.
Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.
