EU-topp lovar fullt stöd till Ukraina
– Vi är här först och främst för att åter igen bekräfta EU:s fulla stöd till Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet, sade Borrell på en pressträff på onsdagen tillsammans med sin värd, den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba.
Innan dess hade Borrell besökt ukrainska soldater invid det östliga ukrainska länet Luhansk som numera i praktiken fungerar som en utbrytarrepublik, nära kopplad till Moskva.
Ryssland har under de senaste månaderna placerat ett stort antal soldater vid den ukrainska gränsen och Borrells besök är helt kopplat till det ryska hotet.
"Högt pris"
Spänningen är hög mellan Ryssland och USA, liksom mellan Ryssland och EU. Både EU och USA har hotat med hårda sanktioner om Moskva genomför en storskalig invasion av Ukraina.
Borrell konstaterade att "all militär aggression mot Ukraina kommer att få svåra och obehagliga ("messy") konsekvenser till ett högt pris".
– Och vi samordnar oss med USA, med Nato och med andra likasinnade för att arbeta för en nedtrappning, fortsatte han.
Flera möten
Dmytro Kuleba slog å sin sida fast att Ukraina och EU har samma mål, att verka för "nedtrappning av situationen genom diplomati så att Moskva kan dämpa spänningarna och släppa sina aggressiva avsikter”.
I mitten av januari ska representanter från USA och Ryssland mötas i schweiziska Genève. Det ska följas av möten mellan Ryssland och försvarsalliansen Nato och därefter Ryssland och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
På fredag ska utrikesministrarna i Nato hålla ett extra möte om situationen i Ukraina.
Bakgrund: Konflikten i Ukraina
Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.
Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.
För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.
Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade pro-ryska aktivister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.
Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.
Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.
Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.
