Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Expert: Drönare mot Moskva politisk signal

Ukraina ligger sannolikt bakom den senaste tidens drönarattacker på rysk mark. Men angreppen påverkar inte kriget vid fronten – utan har snarare ett politiskt signalvärde, enligt Johan Huovinen vid Försvarshögskolan.
Ukrainakriget • Publicerad 1 augusti 2023
Skador på kontorsfastigheten "Moskva City", som uppges ha orsakats av vrakdelar från ukrainska drönare.
Skador på kontorsfastigheten "Moskva City", som uppges ha orsakats av vrakdelar från ukrainska drönare.Foto: AP/TT

Det är "oundvikligt" att kriget även når Ryssland, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Uttalandet gjorde han sedan Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin i söndags hävdade att drönare skjutits ner i den ryska huvudstaden.

Vrakdelarna uppges ha orsakat skador på skyskrapan "Moskva City", där flera ryska departement har sina kontor.

Annons

Under natten mot tisdagen skadades återigen samma kontorskomplex i ytterligare en drönarattack, enligt borgmästaren.

En rad drönarattacker har riktats mot Moskva de senaste månaderna. Ryssland skyller samtliga attacker på Ukraina, som har nekat till inblandning.

Ett budskap

Det är dock troligt att Ukraina ligger bakom den senaste tidens attacker, anser Johan Houvinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Men det kan också röra sig om en rysk grupp som stödjer den ukrainska saken eller en ukrainsk grupp som agerar i Ryssland.

– Det jag ändå tror är mest troligt, är att de är avfyrade från Ukraina.

Attackerna påverkar inte kriget vid frontlinjen i östra Ukraina, enligt Huovinen. Det är inte storleken på attackerna som är det viktiga utan att de sker just där – i den ryska huvudstaden. Ukraina vill skicka ett budskap till Ryssland och påminna befolkningen om att det pågår ett krig, menar Huovinen.

– Det handlar om att långsiktigt förändra viljan och motivationen att föra krig i Ukraina, att undergräva den ryska folkviljan för krig och indirekt den politiska viljan att föra krig, säger han.

– Ryssland är ett väldigt stort land och det är inte alla som går runt och tänker på kriget i Ukraina. Sedan vill man skapa någon typ av osäkerhetskänsla också för Kreml.

Taktiskt att neka

Den misstänkta drönartypen som Ukraina använder sig av, ukrainsktillverkade UJ-22, har en teknisk räckvidd på 800 kilometer. Det innebär att Moskva går att nå från ukrainskt territorium. Drönaren går endast att styra upp till 100 kilometer men går att ställa in på specifika mål med hjälp av gps.

– Problemet är att det går att störa gps:er och att precisionen inte är hundraprocentig, till skillnad från om man hade haft en operatörsstyrd drönare, säger Houvinen.

Det kan finnas flera skäl till att Ukraina inte tar på sig attackerna, enligt Houvinen.

Annons

Antingen kan det vara för att de avfyras inifrån Ryssland – eller att man är rädd för att attackerna skulle kunna leda till civila dödsfall i Moskva. Ryssland beskriver angreppen som ukrainska "terroristattacker".

– Det är ju intressant i sig, om Ukraina attackerar Moskva är det terrorism, men när man själv skjuter kryssningsrobotar mot Kiev eller Odessa då är det en del av "specialoperationen", säger Houvinen om det ryska narrativet.

Fakta: Påstådda drönarattacker mot Moskva

3 maj: Ryssland hävdar att Ukraina försökt utföra en drönarattack mot Kreml i Moskva. Avsikten är enligt Ryssland att döda president Vladimir Putin.

30 maj: En drönarattack orsakar skador på flera byggnader i Moskva. Ryssland anklagar Ukraina för att ligga bakom det man kallar en "terrorattack" mot huvudstaden.

21 juni: Två drönare skjuts ned i närheten av en militäranläggning utanför Moskva, uppger huvudstadsregionens guvernör. Drönarna ska ha varit på väg mot militära lagerbyggnader sydväst om Moskva, enligt guvernören.

4 juli: Fem drönare skjuts ned i Moskvaregionen, enligt Rysslands försvarsdepartement.

24 juli: Två byggnader i Moskva träffas av drönare, enligt borgmästare Sergej Sobjanin. Enligt statskontrollerade nyhetsbyrån Tass ska resterna av en drönare ha hittats på en gata nära Rysslands försvarsdepartement.

30 juli: Flera drönare skjuts ned av ryskt försvar, enligt försvarsdepartementet. Vrakdelarna uppges ha orsakat skador på skyskrapan "Moskva City" i västra Moskva – där flera ryska departement uppges ha sina lokaler.

1 augusti: Två drönare skjuts ned av ryskt försvar, enligt försvarsdepartementet. Ytterligare en drönare skadade samma kontorskomplex som i söndagens attack, enligt borgmästaren.

TT
Så här jobbar Sydöstran med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons