Strypt gas ger börsfall i Europa

Oron för en allt mer eskalerande elkris växer efter det att ryska gasjätten Gazprom gett besked om att gasleveranserna till Tyskland genom Nordstream 1 stoppas. I helgen aviserade den svenska regeringen hundratals miljarder i kreditgarantier till elbolagen för att avvärja en potentiell finanskris.

– Regeringens besked om likviditetsgarantier till elbolagen minskar risken för att vi ska få en kris som sprider sig även till banker och påverkar hela systemet, så det är positivt, säger Maria Landeborn, aktiestrateg på Danske Bank.

Under måndagen är de amerikanska marknaderna stängda, vilket skulle kunna påverka utvecklingen på börserna i och med att det blir mindre likviditet – vilket i sin tur innebär större kursrörelser. Men dagens börsfall har påverkats mer av nedgången på den amerikanska marknaden i fredags, enligt Maria Landeborn.

– Den amerikanska börsen var fortfarande öppen när beskedet om stoppade gasleveranser från Ryssland kom i fredags. USA är tongivande för resten av världen och där gick börsen rakt neråt när det här beskedet kom.

Tyskland är den marknad i Europa som fallit mest i dag, vilket beror på att den är mest beroende av rysk gas, säger Maria Landeborn.

– Krisen kan bli värst där. Tyskland har också stora industrier med stort energibehov. För Norge och Danmark ser det bättre ut, med mindre börsnedgångar. Norge har ju sin olja, och Danmark har mycket läkemedelsföretag som inte kräver lika mycket energi som annan industri.

Börserna faller generellt runt två procent i Europa, Stockholm likaså. Det kommer vara en fortsatt volatil aktiemarknad, säger Maria Landeborn, men det är också möjligt att marknaden snart vänder.

– Även om det går neråt i dag så har aktiemarknaden redan prisat in en del dåliga nyheter redan nu, börsen har sjunkit sedan årsskiftet. Det finns en chans att vi får en positiv nyhet, till exempel att gasleveranserna från Ryssland kommer i gång igen och att elpriserna sjunker, det skulle vara positivt för börsen.

Enligt Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, är det svårt att sia om utvecklingen framöver, men ytterligare räntehöjningar är att räkna med från centralbankerna. I veckan väntas räntebesked från centralbankerna i Australien och Kanada, samt från den Europeiska centralbanken, och senare i september är det dags för Amerikanska centralbanken och Riksbanken.

– Det är stora räntehöjningar som kommer. Det är trippelhöjningar vi pratar om på 0,75 procentenheter och det tror jag ger marknaden, framför allt börserna, en fortsatt räntestress.

Den andra delen av ekvationen beror på utvecklingen av energipriserna. Detta beror i sin tur dels på Rysslands president Putins agenda och dels på hur kallt det blir i vinter, enligt Robert Bergqvist.

– Vi har ju uppbyggda reserver och energilager i Europa, men vi vet ju inte om det kommer räcka om vi får en kall vinter. Det är en väldigt stökig höst som jag tycker man ser framför sig.

I ett längre perspektiv är dock de ekonomiska bedömningarna att konjunkturen ska röra sig tillbaka mot en växande ekonomi igen, enligt Bergqvist.

– Vi hoppas ju också att inflationstakten ska börja röra sig nedåt under nästa år och det finns också möjligheter för att våra centralbanker kan öppna dörren för räntesänkningar. I det korta perspektivet är det ovanligt många mörka moln, men tittar man in i framtiden, 2023 och bortom där, så ser det bättre ut.