Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Få döms för att ha misshandlat sina barn

Polis och åklagare lägger ofta stora resurser på att utreda föräldrar som slår sina barn. Trots det döms bara en bråkdel för brott, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå).
– Barnen blir väldigt utsatta, säger Stina Holmberg på Brå.
Brott • Publicerad 1 juni 2023
Vägen från anmälan till fällande dom för föräldrar som slår sina barn är lång och komplicerad. Arkivbild.Foto: Claudio Bresciani/TT
Stina Holmberg, utrednings- och forskningsråd, Brottsförebyggande rådet.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Brå har studerat 361 anmälningar om grov fridskränkning mot barn 2019. Bara fyra procent ledde till fällande dom. Resultatet visar enligt Brå att lagreglerna är dåligt anpassade för att skydda barnen, som inte sällan utsatts för våld av sina föräldrar under flera år.

– Man måste förstå att barn inte i detalj kan beskriva enskilda händelser och när de ägde rum. Men när de inte kan det läggs utredningen oftast ner, säger Stina Holmberg, utrednings- och forskningsråd på Brå, som sammanställt rapporten.

Annons

En förutsättning för fällande dom tycks enligt Stina Holmberg vara att någon är villig att vittna i domstol. Men då våldet i regel utövas bakom stängda dörrar bevittnas det sällan av utomstående – och att få en annan familjemedlem att ställa upp är svårt.

Utlandsfödda överrepresenterade

Cirka 70 procent av de misstänkta föräldrarna är födda utomlands i länder där barnaga är tillåtet, varav många har bott mindre än fem år i Sverige. Det innebär att det är fem gånger vanligare att utrikesfödda föräldrar anmäls jämfört med föräldrar födda i Sverige.

– Dels handlar det om att många familjer kommer från länder där barnaga är lagligt i barnuppfostran på samma sätt som i Sverige för 60 år sedan. Det andra är att det här i stor utsträckning är socialt isolerade föräldrar som sliter väldigt hårt som relativt nyanlända till Sverige.

Viktigt att informera

Den kraftiga överrepresentationen är, säger Stina Holmberg, en tydlig indikation på vikten av att tidigt och tydligt utbilda nyanlända familjer om vad som gäller i Sverige.

– I skolan måste man också prata om att föräldrar inte får slå barnen, och man måste ha tid nog att skapa relationer utanför undervisningen som gör att barnen känner förtroende nog för att prata om det med en lärare eller skolsköterska.

Brå-rapporten är första gången som den 25 år gamla lagen om grov fridskränkning mot barn följs upp.

– Det har inte blivit det straffrättsliga verktyg som man har tänkt sig. Lagreglerna ska skydda barnen, men det gör de inte.

Fakta: Grov fridkränkning

1998 infördes brottet grov kvinnofridskränkning för att stärka det straffrättsliga skyddet för kvinnor som utsätts för upprepat våld i nära relationer.

Samtidigt infördes brottet grov fridskränkning som avsåg andra typer av upprepat våld i nära relationer, exempelvis mot barn eller män.

Brottsförebyggande rådet har på regeringens uppdrag för första gången sedan brottets tillkomst följt upp hur reglerna tillämpats vad gäller våld mot barn. Detta genom att studera karaktären på brotten, hur de hanterats av rättsväsendet och vilket stöd och skydd som erbjudits barnen efter rättsprocessen.

Studien bygger på ett urval av 361 anmälningar om grov fridskränkning mot barn under 2019.

Källa: Brottsförebyggande rådet

TT
Så här jobbar Sydöstran med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons