Forskare slår larm om ungas hörlursvanor: Stor oro
2010 lyssnade en genomsnittlig ungdom, mellan 15 och 24 år, på inspelade ljud i en timme om dagen. I fjol var den siffran uppe på drygt två och en halv timme, enligt undersökningen Mediebarometern 2022 från Nordicom vid från Göteborgs universitet.
Våra förändrade lyssningsvanor kan leda till nedsatt hörsel på samhällsnivå, varnar forskare.
– Det finns absolut en risk för det, säger Pernilla Videhult Pierre som är forskare på hörsel vid Karolinska Institutet.
"Kommer höra sämre"
Förhållandet mellan hög ljudvolym och hörselnedsättning är välkänt, men kunskapsläget är fortfarande tunt om hur livslång exponering för lägre volymer påverkar hörseln. Studier har dock visat på ett samband mellan omfattande användning av hörlurar och hörselnedsättning.
– Eftersom att det inte pågått i flera decennier är det svårt att veta hur allvarligt det här är. Men det finns en stor oro för att den framtida generationen kommer höra sämre än den nuvarande äldre generationen.
Sverige ligger långt fram i alla digitala konsumtionsmönster. Poddlyssnandet tog fart med "Filip & Fredriks podcast" 2010 och har ökat explosionsartat sedan dess, dock från låga nivåer.
Det som framför allt driver den ökade exponeringstiden av ljudmedier hos unga är kombinationen av mobiltelefoner och musikstreamingtjänster, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom.
– Möjligheten att få all världens musik för en dryg hundralapp är ett enormt fördelaktigt erbjudande för en musikkonsument, jämfört med när man var tvungen att köpa skivor av alla artister som man var intresserad av.
Snabb utveckling
Utvecklingen har gått snabbt, och lyssningsvanorna varierar kraftigt mellan olika åldersgrupper. En genomsnittlig pensionär 2022 lyssnade på inspelade ljud i en halvtimme, jämfört med två och en halv timme för en ungdom.
Hörselforskare Pernilla Videhult Pierre påpekar att eventuella hörselskador förmodligen kommer att märkas först när de unga och mest hängivna hörlursanvändarna når medelåldern.
Hon betonar vikten av att "vila hörseln" och uttrycker oro när hon ser personer som konstant bär hörlurar.
– Man ska inte lyssna hela tiden. Det grundar sig i att det är osäkert hur mycket man tål, säger hon.
Påverkar måendet
Nedsatt hörsel påverkar inte bara förmågan att uppfatta omgivningen utan får också andra negativa konsekvenser.
– Det påverkar människors mående väldigt mycket. Bland annat är det en ökad sjukfrånvaro bland dem med hörselnedsättning.
På det stora hela är Pernilla Videhult Pierre orolig för att fler ska drabbas och att skadorna kommer märkas tidigare. Men det finns en sak som bromsar utvecklingen.
– Någonstans sätter dygnets timmar en begränsning, säger medieforskare Jonas Ohlsson.
Fakta: Nedsatt hörsel och psykisk ohälsa hänger ihop
Hörseln påverkar hela livet och hörselnedsättningar kan leda till sämre livskvalitet med känslor av att vara begränsad och isolerad i det sociala livet. Nedstämdhet och depression kan också förekomma.
Dessutom kan det upplevas som uttröttande att försöka följa med i sociala sammanhang.
Det är välkänt att hörselnedsättningar är kopplade till en ökad risk för demens. En artikel i den medicinska tidskriften "The Lancet" från 2020 gör gällande att tidig upptäckt och behandling av hörselproblem är den mest effektiva åtgärden för att förebygga demenssjukdomar.
Varför hörselnedsättning ökar risken för demens är inte helt klarlagd, men en teori är att hjärnan aktiveras mindre när den får färre sinnesintryck, vilket får en negativ påverkan.
Källa: Karolinska Institutet