Gravfridsbrott ska kunna straffas hårdare

– Straffen är i dag så pass låga att till och med domstolsväsendet har reagerat, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Maxstraffet för brott mot griftefriden är nu två års fängelse. Justitieministern pekar på fall där gärningsmannen bränt upp eller på annat sätt vanställt en kropp för att dölja ett mord eller dråp.

– Då hamnar man ibland i ett läge att man inte kan klarlägga dödsorsaken och då får man döma för brott mot griftefriden, säger Morgan Johansson.

– Då kommer man ganska billigt undan som gärningsman.

Därför föreslår regeringen nu i en lagrådsremiss att det införs ett grovt gravfridsbrott med en straffskala från sex månader upp till fyra år.

Det kan handla om att gärningsmannen tillfogat ett lik en svår skada, genom att till exempel ha stympat eller bränt kroppen. Eller att den har gömts i syfte att försvåra en polisutredning

Vid de allvarligaste fallen av gravfridsbrott, till exempel när ett lik vanställts eller bränts upp, ska den övre delen av straffskalan användas.

Domstolarna ska också kunna döma för grovt gravfridsbrott om det handlar om omfattande vandalisering av gravplatser, som en större mängd klotter eller ett stort antal omkullvälta gravstenar. Då skulle sex månaders fängelse kunna bli aktuellt, enligt Johansson.

– Men om det bara är en förstörd blomsteruppsättning eller förstörd plantering, så handlar det nog om gravfridsbrott av normalgraden, säger han.

Morgan Johansson konstaterar att om lagförslaget genomförs får Sverige betydligt strängare maxstraff för gravfridsbrott än Danmark och Finland, som har maxstraff på sex månader respektive ett år.

Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott samt försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott kriminaliseras.

Tanken är att lagskärpningarna ska träda i kraft 1 juli 2022.