Här är den: Kronan på verket
Dykare från första ubåtsflottiljen begav sig under torsdagen ner på 27 meters djup för att ta upp den 3,8 ton tunga bronskanonen, som stått delvis nedborrad i bottenleran i 346 år.
– Nu har vi samtliga tillvaratagna, konstaterar projektledaren Lars Einarsson från Kalmar läns museum.
Slaget mellan den svenska och den förenade dansk-holländska flottan stod utanför sydöstra Öland den 1 juni 1676. Orsaken till att Kronan förliste tros vara att besättningen minskade för lite på seglen när fartyget i den hårda sydvästvinden skulle vända mot fienden i en tvär gir.
– Det sägs att när skeppet började kantra så tog man in vatten i kanonportarna där de här stora kanonerna stod. Då lyckades man inte dra in de nästan fyra ton tunga pjäserna, så skeppet kantrade helt. Sedan exploderade det och sjönk, berättar Lars Einarsson.
"Flytande fästning"
Vanligen användes betydligt mindre kanoner i sjöstrider, medan den största modellerna mestadels var stationerade på land, till exempel framför slott eller murverk.
– Det visar just på Kronan som en flytande fästning, säger Lars Einarsson.
De största pjäserna på Kronan kunde användas när fartyget låg för ankar och sköt in mot land, och vid strider ute till havs användes vanligen de mindre kanonerna ombord.
Men av någon anledning valde besättningen den här dagen att göra även de största kanonerna längst ner i fartyget klara för strid, vilket Lars Einarsson tycker är uppseendeväckande.
– Nu förberedde man de här stora, tunga kanonerna för strid och det gjorde att man riskerade att kantra helt enkelt, när man skulle gira och vända fartyget.
Den senast bärgade jättekanonen upptäcktes förra sommaren då Försvarsmaktens dykare i samarbete med museet undersökte vrakets undersida.
Tillverkad i Sverige
En inskription på bakstycket visar att den är tillverkad i Sverige år 1661. På den här tiden var Sverige storexportör av koppar och med största sannolikhet är den tillverkad av koppar från Falu koppargruva och gjuten antingen i Dalarna eller i Stockholmsområdet.
Nu väntar ett omfattande arbete med dokumentation och konservering.
– Förhoppningsvis kommer vi att kunna ställa ut den på ett separat Kronanmuseum, som vi visionärt planerar för i Kalmar. Där kommer kanonerna att vara den världsunika ingrediensen.
Vrakplatsen hittades 1980 utanför Öland. Året efter påbörjades den marinarkeologiska undersökningen, som har pågått årligen sedan dess. Torsdagens bärgning innebär att totalt 48 kanoner har tagits upp inom projektet.
60 kanoner togs upp redan under 1680-talet, några år efter att det skånska kriget mellan Sverige och Danmark (1675–1679) avslutats.
Rättad: I en tidigare version av texten fanns ett felaktigt årtal.
Fakta: Kronan
Regalskeppet Kronan stod klart 1668, men togs i tjänst först 1672. När det byggdes var det ett av världens största fartyg.
Kronan var 53 meter lång och cirka 13 meter bred. Troligen var det bestyckat med 110–114 kanoner.
Skeppet förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676 under det skånska kriget (1675–1679) mellan Sverige och Danmark. Av de runt 840 männen ombord överlevde endast 40.
Samma dag förliste även regalskeppet Svärdet, som var något mindre än Kronan.
Kronans vrak hittades 1980 utanför Hulterstad på östra Öland. Hösten 2011 hittades vraket efter Svärdet.
Källor: Kalmar läns museum, Nationalencyklopedin.
