1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Heta spår i jakten efter covidvaccin

Ett kinesiskt bioteknikföretag har redan inlett kliniska fas 2-studier för att ta fram ett vaccin mot covid-19 – och flera andra forskargrupper ligger hack i häl. Professor Matti Sällberg varnar dock för att nästan alla har liknande strategi.
När det finns ett vaccin mot covid-19 bör det i första hand ges till sjukvårdspersonal, äldre och riskgrupper, anser professor Matti Sällberg.
Foto: Kallestad, Gorm/TT

USA:s president Donald Trump sade nyligen i en intervju med Fox News att han är mycket säker på att det kommer ett vaccin mot covid-19 i slutet av det här året.

– Förmodligen syftar han på det vaccin som testas av det amerikanska företaget Moderna, säger Matti Sällberg, som är professor och vaccinforskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet.

Bioteknikföretaget Moderna therapeutics tillkännagav redan i mitten av mars att de inledde fas 1-studier på en mindre grupp människor. Men Matti Sällberg är skeptisk till att de når i mål redan i år. Dessutom är de långt ifrån ensamma om att ha hunnit så långt, påpekar han. Allra längst har det kinesiska bioteknikföretaget CanSino Bio hunnit. De har redan påbörjat fas 2-studier, och har dessutom uppbackning av den kinesiska armén.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på sydostran.se, appen MinSydöstran och e-tidning mån-sön. Endast 1 krona första månaden! (ord pris 179 kr)

Flera miljoner doser

Och vid University of Oxford i Storbritannien pågår en ovanligt stor fas 1-studie, som enligt planerna sedan ska övergå direkt i en fas 2-studie, säger Matti Sällberg. Det projektet ska snart få ytterligare 20 miljoner pund i stöd, motsvarande cirka 260 miljoner kronor, från den brittiska staten och forskargruppen har sagt att de redan i september ska kunna ta fram flera miljoner doser vaccin.

– Det kan de ju säga om de vill, men jag vet inte om någon egentligen tror på det. Att få fram en godkänd produkt är en sak, men att sedan lyckas distribuera miljontals doser är en helt annan, säger Matti Sällberg.

Utöver dessa projekt har ytterligare en handfull grupper inlett kliniska försök på människor. Dessutom pågår ett stort antal studier som inte har kommit lika långt. Sammanlagt finns ungefär 70 olika vaccinprojekt registrerade.

TT: Vilken forskargrupp tror du kommer i mål först?

– Det är klart att det kinesiska företaget ligger bra till med sina fas 2-studier. Men man vet aldrig, och jag tror egentligen inte att det blir en enda vinnare. Jag tror att det här landar i flera olika vaccin, som används i olika delar av världen, säger Matti Sällberg.

Riskgrupperna först

Han tror inte att det blir aktuellt med någon omfattande vaccinering i år, utan snarare nästa år. Och då bör vaccinet i första hand ges till riskgrupper, äldre och sjukvårdspersonal, tycker han.

– Unga, friska personer står ganska långt ner på listan, för de löper inte särskilt stor risk att bli allvarligt sjuka. Det blir bäst och snabbast effekt om man ser till att skydda de här utsatta grupperna först.

Trots den intensiva forskningen och de stora framsteg som redan har gjorts finns ett litet orosmoln, påpekar Matti Sällberg. Det är att i stort sett alla forskargrupper riktar in sig på samma del av viruset när de utvecklar sina vaccin – de små utskotten som viruset har på sin yta för att lura sig in i de mänskliga cellerna. De kallas för spike-protein och har i tidigare studier av andra coronavirus, som Sars, visat sig vara en effektiv angreppspunkt. Men det är ännu inte helt klarlagt när det gäller det nya coronaviruset sars-cov-2.

– Alla satsar på samma häst. Det är ingen dålig häst, men om den inte går i mål är det många som blir ledsna; om det till exempel visar sig att det finns allvarliga biverkningar, säger Matti Sällberg.

Fakta: Olika typer av vaccin

Vaccinering går förenklat ut på att lära kroppens immunförsvar att känna igen det farliga smittämnet. Det sker genom att spruta in en ofarlig version av smittämnet, eller en del av smittämnet, så att immunförsvaret får träna på att upptäcka det under säkra former.
De vaccin som utvecklas mot covid-19 är i så gott som samtliga fall genetiska vaccin. Det innebär att man utnyttjar kroppens eget maskineri för att framställa det protein som immunförsvaret ska lära sig att upptäcka, genom att spruta in en liten bit arvsmassa i kroppen. När det gäller vaccin mot covid-19 kodar arvsmassan för de små utskott, spike-protein, som viruset har på sin yta för att ta sig in i våra celler.
Fördelen med genetiska vaccin är att de går mycket snabbare att tillverka jämfört med att först framställa och rena fram vaccinproteinet på laboratorium. Nackdelen är bland annat att det kan vara svårare att få in arvsmassan på rätt ställe i kroppen, och att det än så länge inte har tagits fram något godkänt genetiskt vaccin för människa.
Källa: Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet