Hultqvist nobbar borgerliga krav om försvaret

Med anledning av det spända säkerhetspolitiska läge som skapats av Rysslands militära upptrappning och krav har de borgerliga partierna krävt att Försvarsberedningen kallas in.

De vill att den ska arbeta på sedvanligt sätt med ett eget sekretariat och sakkunniga experter samt med ledamöter från riksdagens partier. De vill också se mer pengar till försvaret.

Men av handlingar från försvarsdepartementet som TT tagit del av framgår att det inte blir så. I stället blir det direkta överläggningar mellan försvarsministern och Försvarsberedningen för att snabbt få fram tidigareläggningar av redan fattade försvarsbeslut som kan beslutas i regeringens vårproposition som kommer i april.

Samtidigt framgår av ett uppdrag till Försvarsmakten från försvarsdepartementet att det inte är aktuellt med några nya pengar till försvaret. I stället får Försvarsmakten i uppdrag att redovisa vad man kan tidigarelägga av redan fattade beslut.

"Åtgärderna ska rymmas inom given ekonomisk ram för perioden 2022–2025", står det i uppdraget.

Enligt regeringen innebär det beslutet redan en kraftig ökning av försvarsanslagen.

Företrädare för M, KD och L har i ett brev till försvarsministern krävt att Försvarsberedningen ska arbeta i etablerade former och fortsätta även efter vårpropositionen.

De vill att Försvarsberedningen tar fram en ny bedömning av det försämrade säkerhetspolitiska läget och att det bör skjutas till mer pengar. Moderaterna har krävt tre miljarder extra till försvaret bara i år.

Moderatledaren Ulf Kristersson är kritisk till beskeden från försvarsministern.

– Han krånglar och obstruerar och sätter egen prestige framför det som skulle kunna bli bred nationell enighet om de här frågorna, säger han.

– Och när det gäller resurser till försvaret, då är det med all respekt inte han som bestämmer det utan riksdagen. Och om de kategoriskt säger nej till nya resurser, då kommer vi diskutera med andra riksdagspartier och sen återkommer vi till honom med besked vad som gäller, säger Kristersson.

Även Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman är kritisk till beskeden.

– Om man ska göra något i närtid när det gäller personlig utrustning, vapen och ammunition, för att citera ÖB, så bör det vara friska pengar, inte något man tar från framtiden, då börjar det här bygget som försvarsbeslutet innebär att rämna i sina beståndsdelar, säger Widman till TT.

Han anser att Försvarsberedningen inte bara ska titta på vad som kan komma i vårpropositionen i år utan också reflektera över den nya säkerhetspolitiska ordning som uppstått.

Även Kristdemokraternas talesperson Mikael Oscarsson är kritisk till beskeden.

– Det är oacceptabelt. Det går inte att trolla med knäna. Försvarsmaktens ekonomi är oerhört tajt. Det krävs nya pengar, säger han.

Från försvarsdepartementets sida säger man att det inte behövs någon ny säkerhetspolitiskt bedömning. I det senaste försvarspolitiska beslutet har man redan tagit höjd för ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, därav den kraftiga ökningen av resurserna till försvaret.