Kanadensisk tall – inget för svenska myror
"Vår studie visar att stackmyrorna trivs sämre i planteringar av den kanadensiska contortatallen än i planteringar av svensk tall", säger Therese Löfroth, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), på lärosätets hemsida.
Kunskapen om den inplanterade contortatallens ekologiska effekter i Sverige är liten.
SLU har i ett storskaligt fältexperiment kartlagt myrornas tillvaro bland både svenska tallar och contortatallar. Forskarna har fångat in över 40 000 myror, inventerat myrstackar och observerat myrornas matjakt längs trädstammarna.
"Vi såg att det fanns färre myrstackar i contortaskog än i vanlig tallskog. Det var också mindre spring av myror på contortaträdens stammar än på vår inhemska tall vilket tyder på att myrorna inte hittar lika mycket bladlöss att 'mjölka' i contortaträden", säger hon.
Slutsatsen är att den inhemska tallskogen är mer lockande för myror än det skuggigare och svalare contortabeståndet.
"För att gynna den biologiska mångfalden, och i det här fallet myrorna och arterna de är beroende av och som är beroende av dem, rekommenderar vi att man blandar upp contortaplanteringar med andra trädslag, alternativt inte planterar så stora områden med contorta", säger Therese Löfroth.
Fakta: Myrstudie i tallskogen
Den nordamerikanska contortatallen introducerades för virkesproduktion i Sverige i liten skala på 1920-talet och i stor skala på 1970-talet.
I dag finns det över 600 000 hektar contortatall i Sverige.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har genomfört ett storskaligt fältexperiment med 15 bestånd av contortatall (Pinus contorta) och 15 bestånd av svensk tall (Pinus sylvestris). Syftet var att undersöka contortaskogens påverkan på stackmyror.
Studien visar att varken stackmyror, hästmyror eller rödmyror verkar trivas bland contortatallarna.
Orsaken är sannolikt att det är svalare i contortaskogar, att bladlössen är färre och att de långa barren är ett sämre byggmaterial för myrstackar.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet
