Kuppvågen en kris för Afrikanska unionen

Det brukar skämtsamt kallas för "afrikanska presidenters fackförening".

Afrikanska unionen (AU) har likt det västafrikanska samarbetsorganet Ecowas med kraft fördömt kupperna i Guinea, Mali och Burkina Faso, som ägt rum under de senaste 18 månaderna.

Reaktionerna är väntade, enligt Fahiraman Kone, seniorforskare på den afrikanska tankesmedjan Institutet för säkerhetsstudier i Malis huvudstad Bamako.

– Men de visar också på krisen som dessa institutioner befinner sig i. De saknar legitimitet och förtroende hos folket, mycket på grund av deras oförmåga att agera mot de problem som föranlett militärkupperna, säger han till TT.

Kupperna har även fördömts av EU och FN.

Militärens "starka män" som tagit makten över de tre västafrikanska länderna har hyllats av delar av befolkningen, som sedan länge tröttnat på den korruption och de säkerhetsproblem som präglat de avsatta presidenternas styren. Kuppmakarna har hyllats på gatorna, där man även protesterat mot AU:s och Ecowas uteslutningar.

Stödet för militären tonas dock ned av FN:s generalsekreterare António Guterres.

– Det sker alltid firanden i sådana här lägen. Det är enkelt att iscensätta dem, men demokratiska värderingar står inte och faller med den allmänna opinionen, sade han om folkmassorna som samlats i Burkina Faso.

AU har också kritiserats för inkonsekvens efter valet att inte suspendera Tchad, där ett militärråd tog över när president Idriss Déby dog i strid i april i fjol. Och varför fördömdes inte Guineas störtade ledare Alpha Condé när han strax före kuppen 2021 ändrade grundlagen för att behålla makten en tredje mandatperiod, frågar sig kritiker.

– Befolkningen har inte längre någon tilltro till de system som gett makten till politikerna man känner sig sviken av. Det betyder inte nödvändigtvis att militären är bättre ledare. Men för många känns det som det enda alternativet, säger Kone.