Larmet: Våldet på Sis grövre och mer planerat
Larmen om arbetsmiljön på Sis har varit flera de senaste åren. Enligt Frida Strandberg Landin, ordförande för fackförbundet Seko på Sis, är hot, hat och våld vardag för många av de anställda hos Statens institutionsstyrelse (Sis), som bedriver ungdomshem över hela landet.
– Våldet är grövre, mer planerat och mer instrumentellt. Att göra egna vapen såg vi nästan aldrig förr, nu är det mycket mer förekommande, säger hon.
Utpressning vanligt problem
Under fredagen begärdes två unga män häktade misstänkta för bland annat försök till utpressning samt försök till mord respektive anstiftan till försök till mord efter en sprängning i Södertälje tidigare i veckan. En av männen är intagen på ett Sis-hem och enligt uppgifter till Aftonbladet och SVT var sprängningen riktad mot en Sis-anställd som vägrat smuggla in en telefon.
Sis har inte velat kommentera uppgifterna, utan hänvisar till polisutredningen. Inte heller Strandberg Landin kan säga något om uppgifterna, men berättar att påtryckningar och utpressning är ett vanligt problem på flera av landets anstalter.
– Framförallt på de institutioner som har säkerhetsklass 1. Där är det svårare att få in saker så där får personalen utstå ett helt annat utpressningsklimat än på andra institutioner, säger Strandberg Lundin.
I en medlemsundersökning som Seko gjorde i fjol konstaterades att var tredje Sekomedlem som arbetar på Sis har utsatts för våld på jobbet. Över hälften hade hotats på jobbet det senaste halvåret. Samtidigt har antalet incidenter fortsatt. I sommar har flera uppmärksammade rymningar inträffat, varav en där en kvinnlig anställd togs som gisslan av två ungdomar.
"Tar på största allvar
Enligt Sis säkerhetsdirektör Christer Johansson är myndigheten sedan ett par år tillbaka inne i ett förändringsarbete för att möta samhällsutvecklingen. Där är säkerheten för de anställda är högt upp på agendan.
– Det är något vi tar på största allvar. Det är en av anledningarna till att vi inrättade en säkerhetsavdelning och vi jobbar aktivt med att hela tiden göra säkerhetsbedömningar. Vi har också infört ett nytt avvikelsesystem där vi tittar på händelser på ett mer strukturerat sätt, säger han.
I en hemställan till regeringen begärde Sis i våras ökade anslag för att kunna "utveckla en trygg och säker tvångsvård". I hemställan pekar Sis på en allvarlig samhällsutveckling med ökat våld och kriminalitet i allt lägre åldrar. Både Christer Johansson och Frida Strandberg Landin är inne på samma spår.
– Jag är orolig för allas arbetsmiljö. Vi har många bra verktyg men mycket inom Sis är också förlegat. Elektronisk utveckling är till exempel en jätteviktig säkerhetsfråga. Att kunna ha kontakt med kriminella gäng på utsidan är något vi måste kunna strama åt, säger Frida Strandberg Landin.
Fakta: Statens institutionsstyrelse (Sis)
Statens institutionsstyrelse (Sis) är en statlig myndighet som bedriver tvångsvård, utredning och behandling. Sis tar varje år emot cirka 1 000 ungdomar mellan 12 och 21 år med beteendestörningar och allvarliga sociala problem och 1 000 personer över 18 år med livshotande missbruk.
Vården bedrivs vid 24 särskilda ungdomshem och 11 LVM-hem över hela landet.
Sis ansvarar också för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård för bland annat mord, dråp, misshandel, sexualbrott, rån, narkotikabrott och mordbrand. 2019 togs 73 ungdomar in, de var mellan 16 och 19 år. Den genomsnittliga åldern vid intagning var 17,2 år. Sedan 2015 har den genomsnittliga strafftiden ökat från 296 dagar till 366 dagar.
Sis erbjuder individuell behandling och vården är differentierad utifrån olika gruppers särskilda behov.
Källa: Sis