Chip-påsen öppnas i EU
I vad som kallas "Chip för Europa"-initiativet ska allehanda resurser riktas åt samma håll, hoppas EU-kommissionen.
15 miljarder euro – drygt 150 miljarder svenska kronor – ska göras tillgängligt för att stärka pågående forskning och utveckling. Totalt hoppas EU-kommissionen att planerna ska få loss tre gånger så mycket – 43 miljarder euro – i offentliga och privata medel från EU-länder och företag för satsningen på halvledare.
– Chip är nödvändiga i nästan alla produkter, men pandemin har samtidigt visat på sårbarheten i den globala leveranskedjan, säger kommissionsordföranden Ursula von der Leyen vid ett kort pressframträdande i Bryssel.
Världsledare?
I planerna ingår bland annat att göra det lättare för EU-länderna att ge statsstöd till halvledarproduktionen. Men kommissionen vill också kunna stoppa export om man skulle hamna i ett bristläge i Europa.
– På kort sikt ska det här öka vår motståndskraft mot framtida kriser genom att göra det möjligt för oss att förekomma och undvika bristlägen. Och tittar vi på medellång sikt hjälper den till för att göra Europa till en industriell ledare på den här strategiska marknaden, säger von der Leyen.
Dubblad andel
Världens halvledare produceras just nu till stor del i Taiwan, Kina och Sydkorea. EU-länderna står totalt för ungefär nio procent av produktionen – något som man dock vill höja rejält.
"Vår målsättning är hög: vi ska dubbla vår globala marknadsandel till 20 procent år 2030 och tillverka Europas mest sofistikerade och energieffektiva halvledare", säger inremarknadskommissionären Thierry Breton i ett pressmeddelande på onsdagen.
– Det kan inte bli någon digital eller grön omställning utan chip, konstaterar digitalansvariga kommissionären Margrethe Vestager.
Fakta: Halvledare
Ordet halvledare – "semiconductor" på engelska – härrör från att materialet inte leder ström lika bra som en ledare i metall, men inte heller isolerar helt. Råvaran kan exempelvis vara kisel, germanium eller selen, som utformas och dopas för att få rätt egenskaper.
De allra första halvledarna tillverkades på 1800-talet, men industriellt genomslag fick de först i slutet på 1940-talet i samband med transistorradion. I dag är de ofta tunnare än hårstrån och sammanlänkade på så kallade chip med myriader av trådar och kopplingar, som i sin tur används för att styra processer i allt från datorer, mobiler och bilar eller sjukvårdsutrustning, vapen, energisystem och vitvaror.
